Sommaren är helt klart min favorit årstid! Det behöver inte vara sol och varmt hela tiden, bara det inte regnar och blåser. Det allra bästa med sommaren är att alla människor är så mycket gladare och att man kan vara ute på ett helt annat sätt.

 

Jag njuter för fulla muggar iallafall! Men jag inte har semester ännu, dessutom har jag bara lite mindre än 3 veckors ledighet i sommar. Men mitt schema är ju så att jag är ledig 6 dagar i rad 2 gånger i månaden så jag är ju mycket ledig iallafall :P Nu jobbar jag inte fören på torsdag så jag har flera dagar att göra roliga saker på tillsammans med ungarna. Tyvärr ska det ju regna nästan hela veckan men det finns alltid något att göra :)

 

Regnar det kan man alltid klä av sig och dansa naken i regnet

Nu är det 1år sedan jag fick diagnosen IIH, falsk hjärntumör.

 

Idag fick jag besked om att allting ser så pass bra ut att jag inte kommer behöva genomgå någon behandling mer och att jag kan börja fasa ut min medicinering för att sen sluta helt med den. Min syn är helt okej och jag har ingen synlig svullnad på synnerven.

 

Jag vill bara skrika rakt ut av lycka! Jag är så himla glad och lycklig över det här! 

 

Nu vet vi ju inte hur framtiden ser ut, det kan ju komma tillbaka. Men just nu ser det ljust ut och jag hoppas att jag aldrig mer behöver uppleva några symptom.

 

Det har varit ett jobbigt år, både psykiskt och fysiskt. Mest jobbigt har det faktiskt varit psykiskt. All oro och tankar över framtiden. Att bli blind och aldrig mer få se sina barn. Att inte få se hur mina fina tjejer växer upp och hur vackra dom kommer vara som vuxna. Att bli instängd i evigt mörker.

 

Det har varit jobbigt när jag har märkt att mina barn faktiskt blivit påverkade av det här. Hur Emilia ibland har lagt huvudet på sne när jag har tagit mina mediciner och sagt "du måste ta dina mediciner nu mamma så att din hjärna blir bra" Eller hur hon har krypit upp i min famn och klappat mitt huvud och sagt att hon ska ta hand om mig för jag är sjuk. Många torkade tårar har det blivit det här året. Elinas funderingar och rädsla för hur framtiden kommer bli, "kommer du få se hur mina barn ser ut" Deras rädsla inför mina behandlingar då jag blir så pass dålig.

 

Är så tacksam över min fina Robin som har funnits där för mig under hela den här tiden. Han har tagit hand om mig när jag varit så dålig att jag inte kunnat ta hand om mig själv. Hållt om mig när jag har varit rädd och lyssnat på mitt ältande om och om igen. Utan honom hade jag inte kunnat rida ut det här så bra som jag har gjort. Min klippa, min älskade, mitt allt!

 

Men nu tänker jag lämna det här bakom mig. Förhoppninsvis kommer jag sova bättre och slippa nattliga funderingar. 

 

WHIHOO bättre besked kunde jag liksom inte få! Nu hoppas jag på att få ett långt liv utan några ytterligare sjukdomar - nu har jag gjort mitt känner jag :D

 

Nu tänker jag leva mitt liv fullt ut, och jag börjar med att springa tjejmilen den 5 september - jag har redan påbörjat träningen och det tar sig faktiskt. Sakta med säkert blir det bättre!

Igår var det ju mors dag, som ni alla säkert vet. Jag jobbade helgen tyvärr, vilket innebar att ungarna väckte mig när jag hade sovit några timmar med frukost på sängen, paket och sång. Robin hade handlat nybakat bröd, brieost och min favorit salami. Inte helt fel att börja dagen så :)

 

Fick en fin tavla av Robin och ungarna

 Sen avslutade vi dagen med att gå ut och äta på grekiska restaurangen elektra taverna här i Bålsta
Min mamma var i strängnäs över dagen, så det blev inte att jag träffade henne. Men jag köpte en bukett blommor och en påse godis och ställde in hos henne som en liten överraskning när hon kom hem :) 

Jag är en människa som verkligen blir påverkad av lukter. Det är konstigt att någonting så enkelt som en lukt kan väcka så mycket inom mig.

 

Det är svårt att säga vad mina favoritlukter är, men de jag kommer på just nu är:

 

Skogen. Jag fullkomligt älskar lukten av skog, när våren kommer och allting börjar växa och blomma. Jag stannar ofta när jag är ute med hunden och bara blundar och drar djupa andetag. Jag har tillochmed fått barnen till att göra samma sak. Om någon skulle se oss så skulle de nog tro att vi är knäppa, 3 tjejer som står alldeles tysta och blundar i skogen :D Och lukten i skogen på hösten när svampen kommer, älskare!

 

Hemmagjord mat. Lycka är att komma hem till ett hus där man möts av lukten av god mat. Trygghet, familj, gemenskap och glädje. 

 

Hästar. Lukten av stall och häst gör mig pirrig, glad och lycklig. Jag har så många minnen förknippade med den lukten. Älskar hur mina händer luktar efter att ha klappat hästar.

 

Män. Lukten av man, eller lukten av någon god parfym. Jag fullkomligt älskar när killar luktar gott. Det kan faktiskt hända att jag vänder mig om efter någon på stan bara för att se vem det var som luktade så gott.

 

Utomlands lukt. Vet inte hur jag ska beskriva det riktigt, men efter en dag på stranden och man kommer hem och luktar hav, salt, sol, solkräm. Åhh älskar den lukten. Bara bra minnen och pirr i kroppen känsla.

 

Nyklippt gräs. Behöver jag säga mer?

 

Mm som sagt det finns massor av lukter som jag älskar! För att avrunda det här inlägget så kan jag berätta om en lukt som jag verkligen inte gillar, Pepsis fisar. Jag har aldrig någonsin känt en hundfis stinka så som Pepsis gör ibland. Visst hon är en mops men hey det måste väl finnas gränser?

 

Pepsi, förmodligen nyfisen som vanligt 

 

 

 

 

Igår var det avslutning på Elinas gymnastik, och de skulle då ha som en liten tävling. Även föräldrarna fick anmäla sig om de ville och bilda ett föräldralag. Så jag anmälde mig, med viss tvekan måste jag säga :P Herregud jag kan ju inte göra någonting som har med gymnastik att göra.

 

Här är vi påväg, taggade till max!

Väl på plats så visade det sig att vi skulle hoppa trampolin, göra kullerbyttor, hjula, stå på händer, hoppa trampett och göra övervolt ner i mattan. Plus en massa annat smått och gott. Jag blev riktigt nervös, jag kan ju inte göra någonting och här skulle jag göra en massa olika grejer... dessutom var det ju andra föräldrar som kollade på :S 

 

Men jag gjorde det, och det var hur kul som helst! Och det bästa av allt var att jag faktiskt klarade av allting, eller att stå på händer gjorde jag inte - men allting annat! Det var så jäkla roligt och det spelade ingen roll att jag ramlade omkull och inte var den allra smidigaste. Jag hade skitkul!

Och Elina blev superstolt över mig, hon sa att jag var mycket bättre än hon trodde. Och det gjorde mig glad allra längst in i mammahjärtat! Dessutom så satt Emilia på läktaren och hejjade på och blev alldeles överlycklig när jag fick en medalj. Robin sa också att han blev riktigt imponerad och att han hade suttit och blivit hänförd över hur vacker jag var, så himla fint sagt! Att han fortfarande känner så efter alla dessa år, jag menar jag var 18år när vi träffades och jag fyller snart 30!

 

Vi fick varsin medalj :D

I helgen var Christina hemma hos oss, det var meningen att hon skulle ha kommit i fredags och stannat till på söndag men det blev lite ändrade planer så hon kom först på lördagen.

 

Vi började med att åka iväg till stallet för en långtur med hästarna, Milla var tyvärr stel så vi fick byta häst till Svarten istället men det gick hur bra som helst. Visst att min häst är mer vild än tam i vissa situationer, så det blev ju inte precis en långsam tur med långa tyglar där man bara kunde snacka en massa skit. Huvudsaken var att Christina fick träningsvärk - och det fick hon ju :D

 

Sen skyndade vi hem för att direkt hoppa in i duschen och förbereda middagen. Robin åkte iväg med tjejerna till mormor (världens bästa mormor!) och hämtade upp Ante samtidigt.

 

Efter middagen så kom också Dennis upp och vi spelade spel tillsammans och gjorde iordning oss inför Garbos.

 

Det var första gången för mig, Christina och Robin på Garbos och jag måste säga att jag blev glatt överraskad! Det var mycket större än jag trodde att det skulle vara, det spelade till och med ett liveband på nedervåningen.

 

Hur som var det så himla roligt att vara ute med Christina, vi har inte varit ute tillsammans och dansat de sista 10åren! Nu ska det verkligen inte gå 10år till nästa gång, jag har redan planer på att få med henne och Johan ut i sommar och dansa. Eller ja, Robin och Johan får väl dricka öl medan jag och Christina dansar :P

 

Eftersom Dennis körde bil både dit och hem så kunde vi stanna kvar tills det stängde klockan 3. Jag och Christina låg sen vakna länge i sängen och snackade så det var himla konstigt att jag iallafall vaknade halv 11 på ett toppenhumör. Medan de andra låg kvar i sängen så gick jag runt sjungandes och plockade undan allt från kvällen innan. Musik gör mig så lycklig!

 

Efter varje gång jag har vart ute så säger jag alltid att jag måste börja gå ut oftare, dansa, träffa folk och ha lite roligt. Nu är det ju tyvärr ganska svårt att få ihop det med barnen och barnvakt, men jag ska verkligen göra mitt bästa nu i sommar. Jag känner verkligen att jag behöver det, vem sjutton vet hur nästa sommar blir liksom?

Allt som allt var det en toppenhelg! Nu är det min tur att åka över till Christina och det kommer inte dröja länge!

 

Vi

 

Jag är så otroligt less på att inte ha några kläder att sätta på mig! Samma gamla mjukiskläder dag ut och dag in, usch!

 

Och inte hittar jag några kläder att köpa heller! Jag går in i massor av olika butiker men hittar ingenting. Jag har verkligen helt glömt bort hur man shoppar kläder. 

 

Jag vet inte vad jag passar i, vilken stil jag vill ha, vilka färger... ja ni förstår säkert - jag är helt enkelt helt lost!

 

Så jag har kommit fram till att jag behöver hjälp av en personal shopper. Men hur mycket jag än googlar så hittar jag ingenting bra. Jag vill ha någon som går med mig en hel dag och köper en basgarderob, och som inte kostar en halv förmögenhet.

 

Jag fyller ju snart 30, så det kanske får bli en present till mig själv. Helst av allt skulle jag vilja åka till London och shoppa en hel garderob där med hjälp av en personal shopper, det hade vart något!

 

Fick ett par jeans av syrran förra veckan iallafall 

Efter att ha haft en tid med dålig inspiration och ork så har jag nu pumpat igång igen, är inne på andra veckan med cleaneating och absolut inget socker. Visst, jag har ätit ljus bröd 2 gånger men det är inte dom små felstegen som räknas utan prestationen i sig!

Jag har 2.1kg kvar till ett av mina delmål och jag vill väldigt gärna nå det snart! Men det går segt, jag vill ju helst ha nått det redan igår men det vill inte riktigt min kropp :P

Idag blev det rostad potatis, morötter, paprika och tomater i ugnen. Till det serverades fläskfilé och tzatziki gjort på kvarg. Den tzatzikin rekomenderar jag verkligen, mycket mindre kalorier än när man gör med yoghurt och spär man ut den med lite vatten så blir den inte sådär sträv som kvarg är. 

 

Vem säger att nyttig mat måste vara tråkig?

Jag gjorde tillräckligt mycket tillbehör så att det räcker till imorgon också, och då äter jag det tillsammans med kycklingbiffar. 

 

När jag har nått mitt andra delmål, som är 4.1kg bort, är det dags för mig att boka en konstulation på citadellkliniken. Jag har ju pratat i flera år om att jag vill förstora brösten, jag fick ju liksom aldrig bröst när alla andra fick det. Jag fick det inte ens under graviditeten och de blev bara pyttelite större när jag ammade. Fördelen är väl att jag inte fick några hängbröst heller, om man nu kan se något positivt med det hela. 

 

Nackdelen är ganska självklar, jag har inga bröst. Eller ja bröst har jag väl, men det skulle ju vara kul att kunna fylla upp en kupa liksom. 

 

Så nu börjar det bli dags, nu vet jag inte ens om jag får opereras med tanke på hjärnan men jag tror inte att det skulle vara någon risk med det? Självklart kommer jag kontakta min neurologläkare innan. Hur som helst så kommer jag ju göra det efter sommaren så jag har tid på mig. 

 

Och nu kanske ni undrar varför jag vill göra det? Ja det är bara för min egen skull. Robin är starkt emot att jag gör det men jag måste tänka på mig själv. Det är min kropp och jag vill ha bröst! Nu vill jag verkligen inte ha några monstertuttar utan jag vill ha så naturliga som möjligt. Jag har velat ha det här sen jag var en tonåring och nu fyller jag snart 30år och jag vill fortfarande det, och då tänker jag faktiskt göra det också!

 

Här kommer ett bildregn på den senaste tiden hemma hos oss

 

Den här bilden är tagen för inte allt för länge sen, och jämför man med nu så ser man hur fort allting har blivit grönt!

Jag jobbade natten till idag och med tanke på att jag börjar kl 07 imorgon bitti igen så kunde jag inte sova efter jobbet för då skulle jag inte kunna sova ikväll.

 

Så när städhjälpen kom kl 08 imorse så åkte jag iväg med barnen till skola och dagis och lämnade dom för att sen åka vidare till syrran ute i skokloster.

 

Jag köpte med mig nybakat bröd, ägg, melon och 3 olika pålägg från charken. Sen så bjöd jag Marie och Tessan på en riktig lyxfrukost. Det var ju helt underbart väder så vi satt ute på hennes altan och käkade i solen. Så himla trevligt!

 

Efter det åkte jag och Tessan till stallet och red på en långtur med Milla och Tjejen. Helt perfekt väder att rida i då det var strålande solsken och ingen blåst.

 

Efter det hämtade jag barnen och kom hem till ett nystädad hem - lyx!

 

Det är precis såhär lediga dagar ska vara! Nu ligger jag visserligen redan i sängen, dödstrött, och ska sova. Men det är det värt med tanke på vilken rolig dag det har varit!

 

Lyxfrukost ute i solen

Idag så följde jag med Elina till skolan och var där tillsammans med henne fram till lunch. Jag tycker att det är viktigt att följa med då och då för att få en egen bild om allting som Elina pratar om. Jag menar hon spenderar många timmar där varenda dag och det är klart att jag vill vara delaktig.

 

Det som jag tycker är tråkigt är hur mycket killarna i klassen tar över. De stökar runt, lyssnar inte, och tar över från tjejerna. Nu är det självklart inte alla killarna som beter sig så, men överlag är det tyvärr så.

 

En av lärarna pratade med mig om det idag, hur killarna tar över och kör över tjejerna och att de aktivt försöker få bort det beteendet. Jag personligen tycker att de kan göra så mycket mer. Det måste ju finnas övningar för att tona ner killarna och lyfta upp tjejerna. Och verkligen noll tolerans över att vara nedlåtande och negativa såfort en tjej säger något. 

Jag försöker aktivt pusha på Elina varenda dag så att hon ska våga säga ifrån och våga stå för sig själv och inte låta sig tystas ner. Jag vill göra henne stark och att hon ska ha en inre tro på sig själv. Tack och lov verkar det faktiskt ge resultat, hon leker lika bra med tjejer som killar och har många kompisar av båda könen i klassen. 

 

Hur som helst så tänker jag följa med till skolan oftare, det behövs känner jag efter idag. Tex så säger en av pojkarna i klassen "jag är inte rädd för dig" när en lärare säger åt honom när han beter sig fel - herregud ungen är 7år gammal!

 

Men nu dagens stora händelse, Elina fick för första gången gå hem från skolan själv tillsammans med en kompis! Det hade gått hur bra som helst och det var en mycket stolt Elina som kom in genom dörren. Vi har precis under en km till skolan och dom gick hem på 10minuter. En stor händelse enligt mig - min stora lilla tjej!

Svenska

Själva flyget ner till Orlando gick relativt smärtfritt, jag menar att hur skönt är det egentligen att flyga? Men vi hade iallafall bokat extra benutrymme och det var faktiskt mycket värt! När vi väl landade i Orlando så mådde jag bra! Vi var båda förväntansfulla och allting kändes spännande!

 

Efter landningen var det en extremt lång kö för säkerhetskontrollen och där började jag må dåligt. Först mådde jag bara lite illa, men till slut blev jag helt kallsvettig, mådde skit och höll på att både spy rakt ut och svimma. Jag lyckades hålla inne allting och satte mig på golvet i kön istället. Robin berättade att jag plötsligt var helt grön i ansiktet. Sådär satt jag och kröp fram i hela kön tills vi äntligen kom ut!

 

Vi tåg en taxi till hotellet och gick sen iväg för att handla dricka. Jag mådde fortfarande skit och påvägen hem spydde jag tillochmed. Då kändes allting allt annat än roligt måste jag säga. Jag antar att jag fick en reaktion av tryckskillnaden - kanske hänger ihop med mitt övertryck i huvudet. Men där och då var jag rädd för att jag skulle behöva åka in till sjukhuset för behandling och att hela semestern skulle vara förstörd. 
Men när jag sen vaknade dagen efter så mådde jag hur bra som helst och semestern kunde börja på riktigt!

 

Första dagen åkte vi iväg till Sea World och gick runt där hela dagen. Det har alltid vart en dröm sen jag var liten att åka dit, men nu i efterhand så är det besöket det ända som jag ångrar med hela semestern. Det kändes inte alls bra att vara där och jag tyckte synd om djuren. 

 
Första frukosten - fruit loops!

Delfinshowen

Igår ritade Elina av mig och såhär blev resultatet

 

Helgen flög som vanligt förbi med världens fart och helt plötsligt står man här och det är en vanlig tråkig måndag igen. Helgen var iallafall himla bra!

 

I lördags hade vi Jocke, Malin och lilla Freja här på middag. Himla trevligt var det och deras lilla Freja är så himla söt! Sen när de hade gått hem vid 10 tiden så kollade jag och Robin på världens segaste film, nu kommer jag inte ihåg vad den heter... det kanske säger hur stort (litet) intryck den filmen gjorde på mig?

 

Sen i lördags så åkte jag och Marie in till gamla stan och åt på stortorgskällaren. Det händer ju inte så ofta att man åker in till stockholm och äter på restaurang utan varken man eller barn - så jag njöt!

 

Till förrätt tog jag deras röding med rimmad & ungsbakad blomkålspuré, gurka, rostad mandel & portvinsreduktion. Det lät ju hur gott som helst, men tyvärr var den inte alls god! Jag som vanligtvis älskar sån mat tyckte faktiskt att den var riktigt äcklig!

Här kommer några bilder från de senaste dagarna

 

Elina har vart hos frisören och klippt sig, till hennes stora förtjusning fick hon en inbakad fläta

Jag får ofta frågan varför jag jobbar natt och om det inte är jobbigt.

 

Det är jobbigt att jobba natt, man får ställa om sig gång på gång och det sliter på kroppen. Men vet ni varför jag har valt att jobba som jag gör?

 

Jag gör det för mina barn.

 

Jag har aldrig velat att mina barn ska gå långa dagar på dagis, och inte i skolan heller nu när jag har skolbarn.

När Elina var liten så pluggade jag och hon hade kortast möjliga dagar, många dagar lämnade jag kl 10 och hämtade kl 14. Dessutom var hon nästan 1.5år när hon började, samma sak med Emilia. Sen när jag inte kunde plugga längre så var jag ju tvungen att hitta ett annan alternativ.

 

Att ta ett vanligt dagjobb har aldrig varit ett alternativ för mig, jag skulle aldrig någonsin kunna sätta mina barn på dagis kl 07-17 som många barn går. Jag tycker synd om dom barnen och har gjort allt för att mina barn inte ska behöva ha det så.

 

När de båda gick på dagis så lämnade jag kl 9 på morgonen och hämtade kl 15, när de var mindre så hade de kortare dagar än så. Nu när Elina har börjat i skolan så får de börja en timme tidigare och bli hämtade kl 15.

 

Jag förstår ju att de flesta inte har möjlighet till det och att alla gör så gott dom kan. Dessutom så vänjer sig barnen vid att ha långa dagar och det brukar ju gå bra. Men jag vill fortfarande inte ha det så för mina barn. 

Det är många gånger jag har haft ont i magen efter att ha lämnat på dagis och sett hur de små 1åringarna gråter hysteriskt och dagispersonalen inte har tid att trösta utan de går runt för sig själva med rinnande tårar och snor över hela ansiktet. 

 

Dessutom så tycker jag att det är viktigt att barnen får vara lediga på alla lov. Jag tror att det är viktigt att de får ha lov och ha chansen att vila från den stökiga miljö som faktiskt råder på dagis och skola. Genom att jag jobbar som jag gör så har jag möjlighet att alltid låta dom vara lediga. Dessutom har jag alltid möjlighet att vara med i skolan, hjälpa till, kolla på om det händer något särskilt och liknande. 

 

Som tex idag så gick jag och lämnade Elina i skolan och fortsatte sen på en långpromenad, när jag sen gick förbi skolan igen så såg jag att de var ute och spelade brännboll så jag satte mig där i gräset och tittade på medan de spelade. Någonting som Elina såklart tyckte var superroligt - och jag med. Hade jag jobbat så hade jag ju missat allt sånt där. Mitt jobb gör det möjligt för mig att vara en mer närvarande förälder. 

 

Sen har mitt jobb en stor nackdel och det är att jag måste jobba varannan helg. Det är verkligen supertråkigt, men barnen är hemma med pappa så jag behöver egentligen inte ha dåligt samvete över det - men det har jag. Jag funderar starkt på att ta bort en jobblördag vilket då skulle innebära att jag bara jobbar en hel helg i månaden. Nu ska vi snart få ett nytt schema så jag får bestämma mig efter det när jag har sett hur min nya rad blir.

Elina slog ett frivarv - och jag var med och kunde se det :D

Att ta kort på mig och ungarna tillsammans är helt omöjligt! Robin kan absolut inte ta kort och ungarna vägrar att sammarbeta :P Tillslut fick jag ta ett kort med mobilen i spegeln, inte det roligaste precis men ungarna stod still då iallafall :P

 

Att det ska vara så svårt att få ett fint kort på oss tillsammans?

Nu är det äntligen påsk! Elina blev alldeles till sig när vi plockade fram påskpyntet förra veckan och utbrast att påsk nog var hennes favorit högtid för det var så fina färger och så fick man rita fina påskkort. Emilia har kämpat på bra med sina påskkort, hon börjar även hon bli riktigt bra på att rita för att vara 5år!

Jag har köpt hem en massa påskgodis som jag hoppas kunna dela ut till söta påskgummor och påskgubbar som ringer på här. Jag älskar verkligen när det plingar på dörren och så står det så fint utklädda barn där utanför och önskar en glad påsk. Man kan riktigt se hur det lyser ur ögonen på barnen.

 

På lördag ska vi även ha lite gäster och då ska jag laga god påskmat, det blir inte så mycket med tanke på att jag jobbar fredag natt och behöver sova på dagen innan jag kan börja med maten. Sen börjar jag jobba igen kl 18. 

 

Men jag ser verkligen fram emot det, få äta precis vad jag vill och jag ska tillochmed fuska med efterrätt :D Funderar på om jag ska baka en cookie med choklad och kola, på bilden ser den ju verkligen gudomlig ut och jag har vart sugen på den bra länge. 

 

Åh vilken underbar dag det har varit! Solen sken och fåglarna kvittrade som aldrig förr, jag som trodde att det skulle regna och vara mulet hela påsklovet. Nu har ju tyvärr solen gått och gömt sig igen, men kvar är det underbara humöret jag fick av den :D

 

Jag och Pepsi hann med en långpromenad trots att jag var tvungen att sova efter mitt första jobbpass inatt på 5 veckor! 

Nackdelen med att krympa är att jag har fasiken inga kläder att ta på mig! Allting är liksom för stort och hänger. Jag har inte heller någon lust att köpa en massa nya kläder då jag fortfarande inte har kommit mål där jag vill vara. Jag har iallafall köpt en ny fin tröja som sitter bra, men det är också allt :P

 

Jag har satt som mål att jag ska köpa en helt ny garderob när jag är färdig. Helst av allt skulle jag vilja anlita en stylist som hjälper mig att sätta ihop en garderob, men vi får se hur det blir med den saken.

 

Jag hade ju sagt att jag skulle bli stenhård med maten direkt när jag kom hem från resan, men vi åt gott hela helgen när vi kom hem :P Men på måndagen satte jag igång igen och den här gången fick jag med mig Robin. 

Nu har Robin skaffat gymkort också, ni anar inte vilken träningsvärk han fick när han var iväg första gången! 

 

Nu ska jag sätta mig ner och planera veckans matintag, det är så mycket lättare när det är planerat och förutbestämt! 

 

Ungarna är hemma idag då det är påsklov hela veckan. Så jag vet inte riktigt hur det blir med min promenad idag, jag måste verkligen ut då jag inte var ute på hela helgen men det ser ut som om det ska börja regna när som helst plus att ungarna blir då ensamma hemma så det blir max en halvtimmes pw. Det är såklart bättre än ingenting så jag får väl masa mig ut snart!

 

Men först måste jag berätta om vad ungarna gjorde igår. Elina och Emilia hade Viktoria sovandes över här och de gick som vanligt upp supertidigt på morgonen medan jag och Robin kunde ligga kvar och sova. När jag sen kom upp så hade ungarna fixat gröt själva, städat undan allting, tömt diskmaskinen och ställt in den smutsiga disken och dessutom gått ut med soporna! 

 

Jag blev så himla glad och överraskad! Jag har verkligen världens finaste ungar! Som tack för det så ställde jag mig och stekte pannkakor till lunch. Att ungarna sen spårade ut kort därefter och började bråka och skrika är en annan historia :P