Morgonen började bra men det gick snabbt utför. När vi var på väg till dagis så vägrade bilens handbroms att släppa. Jag försökte gång på gång och till slut trodde jag att den släppte. Så jag backade ner för hela våran utfart men sen när jag skulle sätta i ettans växel så var det tvärstopp.
Jag kom varken fram eller bak och jag stod mitt över vägen så att ingen annan bil kom fram heller.

Så det var bara att ringa vw verkstad och fråga vad man skulle göra. Och de sa att eftersom vi har en automatisk handbroms så var det bara att ringa bärgare. Så jag fick göra det och de sa att de skulle komma så fort de kunde.

Så där satt jag i bilen med båda ungarna som skulle till dagis. De hade inte heller några vinterkläder eftersom de var på dagis. Så jag skyndade mig in med dom och sen gick jag till förrådet och lyckades rota fram några gamla extra kläder. Sen in och försöka föna dom varma då de var iskalla efter att ha legat i förrådet. 

Sen bylta på ungarna kläderna och sätta dom i en pulka och gå till dagis. Det uppskattades verkligen inte av Emilia, som skrek som en liten gris den sista biten.

Väl på plats så var ingen på varken Elinas eller Emilias avdelning på plats då de var iväg på promenad. Så jag fick lämna dom till några andra pedagoger från en annan avdelning. Emilia blev såklart jätteledsen då det inte var hennes fröknar.

Sen stressade jag hem igen och då hade bärgningsbilen redan kommit. Killen som kom försökte få loss bromsen men det gick inte så han fick ta med den till verkstaden. De ringde senare och sa att de skulle göra en felsökning som skulle kosta 1500kr, dessutom kostade bärgningen 1500kr. Så kostnaden är redan uppe i 3000kr och då är felet inte ens lagat *suck*

Sen var jag tvungen att stressa som en galning till bussen för att ta mig till skolan. Jag såg ut som hej kom och hjälp mig eftersom jag inte hade räknat med att få fel på bilen, så jag han liksom inte göra iordning mig.

Väl i skolan hade jag matte, första lektionen jag går på den här terminen pga magsjuka mm. Men jag trodde inte att det skulle göra nått då jag hade läst början av kursen förra terminen, så det som kommer i början kunde jag ju redan.... men tror ni inte att läraren har vänt på kursen så det som kom sist förra terminen kom först nu?! Så nu har jag missat en massa som jag inte kan, och ligger efter igen.

Nej usch vilken dag det här har varit. Nu ska jag kolla på halv 8 hos mig, sen tänker jag duscha och gå och lägga mig. Jag har fått låna mammas bil till imorgon så jag kan ta mig till skolan utan att behöva stressa ihjäl mig, tack och lov. Våran bil står fortfarande på verkstaden och väntar på att bli lagad...

Har jag sagt att jag hatar bilar?

Men tror ni att Robin har märkt någonting?

Och då har jag liksom berättat om att jag skulle dit. Så jag tänkte inte säga någonting om det alls och så får vi se hur lång tid det tar innan han säger nått. Jag kan satsa en 1000 lapp på att han inte kommer på det alls. Ingen är så hopplös på att märka skillnad som Robin. Jag tror nästan att jag skulle kunna raka av allt hår och han skulle ändå inte märka någonting ;)

Före

Efter

Inte precis dom bästa bilderna, men ni ser ju att det faktiskt är en skillnad.

Jag skämtar tillbaka genom att säga haha ja det var hon, fast inte lika vacker som mig.

Då reser sig Elina upp i sängen, tar sina små händer på mina kinder, tittar mig i ögonen och säger:

Så brutalt ärligt som bara ett barn kan vara <3

Imorgon: Date med Christine och Carro

Fredag: Skolan hela dagen, kvällen obokad

Lördag: Åka skidor tillsammans med älsklingen hela dagen och sen kanske avsluta med bio

Söndag: Bio i kista tillsammans med Elina och kanske Viktoria

Att vara nere i ett mörkt rum i källaren tillsammans med en gubbe som säger saker som "stoppa in den där bak i det passande lilla hålet" är inte speciellt trevligt måste jag säga :/

Nu har hon blivit en liten människa, en egen individ med en stor personlighet. En tjej som är full av humor och som älskar att busa och få andra människor att skratta. Samtidigt har hon ett jäkla humör och nåde den som gör någonting som hon inte vill. 

Det är så roligt att få följa henne i hennes utveckling och se hur hon växer och förstår mer och mer för varje dag. Just nu går det i raketfart och hon förvånar mig dagligen med att göra och säga saker som jag inte hade en aning om att hon kunde.

Mammas lilla hjärta håller på att bli stor <3

Fick en ny spargris


Busunge

Provar gunghästen


Överlycklig över tårtan

Hennes metoder går ut på att trycka ner barnet så mycket som möjligt, skrämma det och ta bort alla naturliga signaler som ett spädbarn sänder ut för att kunna kommunicera. 

Min åsikt om henne ändrades inte precis efter att ha läst hennes tips till en förälder som undrar hur de ska få barnen att sluta svära. Jag blev seriöst illamående av hennes svar och nästintill gråtfärdig. Hur kan man behandla barn såhär. FY FAN ANNA WAHLGREN, du gör mig illamående!

Här kommer hennes svar på hur man ska få barn att sluta svära....

Vad jag varmt vill rekommendera är en liten komplott, när ni vill slippa tjata ett tag och känner för nya, friska grepp, som kan bryta den onda cirkeln. Receptet är klassiskt: man ger igen med samma mynt, fast värre. Barn behöver tränas i perspektiv och inlevelseförmåga! 

Gör en tyst överenskommelse inför en middag, då alla är samlade, och sätt er mittemot varandra så ni kan se på varandra utan att titta på något barn. Och så börjar ni ge varandra tillmälen, medan ni t. ex. skickar mat till varandra eller häller upp vatten eller vad det är - i vanligt tonläge men tydligt och med sakligt eftertryck. Barnen ska undra om de faktiskt hörde rätt. 

"Jävla subba", kan t. ex. din man säga rätt vänligt. "Förbannade skitbög", kan du svara i lugn ton. Han kan le snipigt tillbaka. "Pissråtta!" Och du kan returnera, tillsammans med potatisen: "Ditt feta fula arsle, stoppa upp de här i häcken så ska jag sprätta upp magen på dig!" Använd förstås gärna just de orden barnen brukar strö omkring sig, och spä på dem, om det går ... 

Om någon unge försöker ingripa "hör" ni det inte, och ni tittar inte på barnen under hela det här skådespelet. Ni ska vara helt upptagna av att ihärdigt blänga på varandra. Låt tonen bli gradvis allvarligare och lite otäck. "Jag hatar dig." - "Ditt jävla CP-äckel". - "Sådana som du skulle ju fan inte få finnas. Du borde dö, ditt as!" 

När ni känner att det är rätt läge, dvs allting börjar bli riktigt obehagligt, reser ni er och ser ut som om ni tänkte börja slåss, går runt till varandra och sätter verkligen igång med handgripligheter - under kontroll förstås, och med glimten i ögat er emellan; bäst att tillägga! 

På en given signal avbryter ni sedan, får alla att sätta sig ner och står själva kvar, höjda över menigheten. En av er tar fram en tvål och packar nogsamt upp den och håller fram. Den andre deklarerar, med mycket lugna men stora, eftertryckliga bokstäver: "Om någon i det här huset någonsin mer använder sig av sådana här ord, som ni just har hört, och kallar folk för sådana saker, som ni just hörde, så kommer den personen få tvätta munnen med den här tvålen. Är det klart? Har alla förstått? Någon som undrar vad den här tvålen skall användas till?" 

Glo på varenda unge och låt orden sjunka in. Tala sedan om att den här tvålen kommer att ligga HÄR - visa en fast, förutbestämd, väl synlig plats. Och låt den andra av er bekräfta och avsluta: "Om vi alltså någonsin mer hör någon av er - eller någon av oss - säga sådana fula saker till någon i den här familjen, kommer den personen få tvätta sin mycket smutsiga lilla mun med tvålen här." 

Sedan pratar ni raskt om annat, först med varandra och strax också med barnen - urtrevligt och kärleksfullt och intresserat och glatt, som en kosntruktiv illustration till hur umgängestonen i den här familjen SKA vara. Kommentera sedan inte saken vidare. Fråga inte, förklara inte, och för Guds skull, be inte om ursäkt. Stå självklart säkra i att ni vet vad ni gör. 

Mycket effektivt, kan jag försäkra. och givetvis får man - om och när så nöden kräver - använda den där tvålen! "Du vet vad som gäller, eller hur? Tråkigt, men nu är det bara att sätta igång. Varsågod, hämta tvålen!" Sedan följer man med i badrummet och ser på, medan den lilla älsklingen löddrar sig till en minnesvärd livets visdom.

En psykopats ord.

Det andra är att jag har bokat och betalat för en fotokurs. Det är en sak som jag har tänkt på länge och velat göra men aldrig kommit mig för. Men nu har jag tagit mig i kragen och bokat. Det känns jätteroligt faktiskt! Känner mig rätt duktig som faktiskt gör något istället för att bara tänka på det ;)

Jag känner på mig att 2012 kommer bli ett riktigt bra år! Egentligen är det ju upp till mig att göra så att det blir bra och man kommer faktiskt ganska långt med några små förändringar.

Tänkte försöka muta Robin med att jag kan massera honom om han masserar mig sen :P

Sen imorgon blir det bowling i Enköping och senare middag i Strängnäs. 

På söndag kanske det blir bio om jag hittar barnvakt. 

En fullspäckad helg och jag lovar att det snart kommer vara måndag och jag kommer undra vad som hände med helgen.

Busungar


Galet att min bebis redan är såhär stor, vart tog tiden vägen?


Elina var superstolt över att ha vart på Disney on ice igår med farmor


Emilia fick också låna ballongMimmi


Puss syrran

Att få spendera 1år utomlands tillsammans med familjen skulle verkligen vara kvalitetstid
en stor upplevelse för både oss vuxna och för barnen
barnen skulle gå lära sig ett nytt språk
otroligt skönt att inte behöva jobba eller plugga på 1år utan bara göra vad man vill när man vill 

Något som jag också tänker på är att om man skulle vilja bo utomlands 1år så måste det ske ganska snart då Elina snart ska börja i skolan (helt sjuk tanke) Snart är det försent om man inte vill sätta henne i en skola utomlands. Saken med det är att jag är rädd för att hon ska hamna utanför klassen sen när vi kommer tillbaka till Sverige, det skulle vara min värsta mardröm.

Bygga hus kan man ju göra när som helst...

Mmm många tankar som snurrar runt just nu, det är inte aktuellt det närmaste året iallafall, men ska det ske så måste man ju börja tänka redan nu.

Så när jag kom hem vid halv 8 så kände jag mig mer död än levande. Robin satt som vanligt vid datorn och spelade och när han kom ut till mig i vardagsrummet vid kvart i 8 så sa han att han tänkte gå och lägga sig vid 8 för han var trött. Men jag totalvägrade! Jag ska duscha Elina och tvätta hennes hår för hon ska iväg med farmor och gå på disney on ice imorgon, plus att jag måste tvätta så att hon har kläder att sätta på sig och jag tänker inte ha Emilia samtidigt!