Julafton firade vi allihopa här hemma hos oss, första gången i det här huset :) Jag hade jobbat natten innan och när jag kom hem vid 7 på morgonen hade jag 2 klarvakna ungar som hoppade runt i vardagsrummet och de hade minsann gått igenom alla julklapparna och läst vilka som var deras :P

Julen var faktiskt himla mysig. Jag kände ingen stress eller press och jag behövde inte stå flera timmar i köket då det mesta var klart och bara behövde värmas på. Så himla smidigt!

Jag var så avslappnad så jag glömde helt bort att ta kort på de flesta grejerna :P Men jag tog kort när tomten kom iallafall, och det är väl huvudsaken.

 

Jag och mina fina jultjejer

I fredags så hade fröken frågat alla barnen i Elinas klass vad dom önskade sig i julklapp. Alla barnen svarade leksaker i alla dess slag. När frågan kom till Elina så svarade hon, efter en stunds funderande : Jag önskar att alla var snälla mot varandra. 

 

Jag blir så himla stolt över min stora lilla tjej. Tänk att det är jag som har format den här fina tjejen och gjort henne till den hon är, så himla häftigt!

 

Så idag gjorde jag det stora misstaget att åka iväg med ungarna för att julhandla. Människorna var seriöst helt galna, de trängdes, knuffades och dessutom blev ungarna helt galna och vägrade lyssna...

 

När vi sen skulle åka hem fick ungarna syn på en tiggare som satt och frös under en filt utanför affären. Elina blev direkt jätteledsen, vi har pratat mycket om de fattiga och att det är extra jobbigt för dom när det är kallt. Emilia är stenhård med att vi ska hjälpa alla så de skänker alltid pengar till dom, men idag ville tjejerna ge dom något varmt att äta. 

 

Så det slutade med att vi köpte en dagens på take away så att tjejerna fick ge tiggaren det. Det togs tacksamt emot och jag fick glada barn som kände att de hade gjort nått. Men som Elina sa:

 

"halva mitt hjärta känns bättre, men inte den andra halvan för vi har inte hjälpt alla. Jag önskar att jag var rik så jag kunde hjälpa alla"

 

Jag tycker att det känns extra viktigt att lära barnen att tänka på sina medmänniskor såhär i jultider, att de inte bara ska rikta in sig på tomten och julklappar.

 

Sprid kärlek

Idag åkte jag och Robin iväg med ungarna till stallet för att låna 2 ponnys och låta ungarna rida ut på. 

Min mamma följde också med för att leda lilla Pontus då Robin är rädd för dom. Inte för att jag förstår hur man kan vara rädd för lilla Pontus, han är ju nästan som en stor hund :P

 

Det var iallafall hur mysigt som helst. Elina var superduktig på att rida, trots att det var hennes första gång. Hon styrde Oskar själv och imponerade på oss alla. LillBodil tröttnade i slutet och ville inte alls rida mer, medan Elina helst hade velat fortsätta :P

Båda ungarna fick prova på att trava, och Emilia skrattade som aldrig förr. Det är så himla härligt att höra sitt barn skratta ända från hjärtat, ingenting gör mig lika glad och lycklig som det.

 

När vi sen kom hem, var vi alla både trötta, frusna och hungriga. Då var det riktigt lyxigt att få komma hem till kalvgrytan som hade fått koka sig klar medan vi var i stallet, perfekt med gryta när man är borta!

 

Nu ska vi alla snart mysa ner oss i soffan och kolla på en film. Tända upp en massa ljus och krypa ner under en varm filt låter helt rätt nu i mina öron.

 

Hoppas ni alla har en lika fin lördag som jag.

 

Försök få ren den här lilla skitgrisen om du kan :D

Eftersom ungarna är magsjuka och Robin jobbade kväll idag så var det bara jag som skulle ha middag. Så jag gjorde ratatouille med kyckling. Så himla gott, nyttigt och enkelt. 

 

Jag hade egentligen tänkt göra carnitas då jag har varit sugen på det länge nu men det känns inte som om det passar med magsjuka i huset.

 

En massa grönsaker till ratatouille, hade i extra vitlök bara för att.