I fredags så hade fröken frågat alla barnen i Elinas klass vad dom önskade sig i julklapp. Alla barnen svarade leksaker i alla dess slag. När frågan kom till Elina så svarade hon, efter en stunds funderande : Jag önskar att alla var snälla mot varandra. 

 

Jag blir så himla stolt över min stora lilla tjej. Tänk att det är jag som har format den här fina tjejen och gjort henne till den hon är, så himla häftigt!

 

Så idag gjorde jag det stora misstaget att åka iväg med ungarna för att julhandla. Människorna var seriöst helt galna, de trängdes, knuffades och dessutom blev ungarna helt galna och vägrade lyssna...

 

När vi sen skulle åka hem fick ungarna syn på en tiggare som satt och frös under en filt utanför affären. Elina blev direkt jätteledsen, vi har pratat mycket om de fattiga och att det är extra jobbigt för dom när det är kallt. Emilia är stenhård med att vi ska hjälpa alla så de skänker alltid pengar till dom, men idag ville tjejerna ge dom något varmt att äta. 

 

Så det slutade med att vi köpte en dagens på take away så att tjejerna fick ge tiggaren det. Det togs tacksamt emot och jag fick glada barn som kände att de hade gjort nått. Men som Elina sa:

 

"halva mitt hjärta känns bättre, men inte den andra halvan för vi har inte hjälpt alla. Jag önskar att jag var rik så jag kunde hjälpa alla"

 

Jag tycker att det känns extra viktigt att lära barnen att tänka på sina medmänniskor såhär i jultider, att de inte bara ska rikta in sig på tomten och julklappar.

 

Sprid kärlek