Svullen som en gris

Jag försökte ta bilder för att visa hur svullen jag är men det syntes inte så bra. Men man ser lite iallafall.

Händerna är jätteuppsvällda och värker


Fötterna likaså


Men värst är ändå benen. De är så otroligt fyllda med vatten! Helt bubbliga :(
Är det meningen att man ska ha ett smalben kanske?

Trött men glad

Oj oj oj vad jag är trött! De här jobbiga nätterna har verkligen tagit på mig, jag känner mig mer död än levande. Noll energi och ingen ork alls!
Först så måste jag gå upp flera gånger varje natt för att gå och kissa. Att bara komma upp ur sängen är ett projekt som tar lång tid. Sen har jag så ont i fogdarna så varje gång jag ska vända mig i sängen så vaknar jag, fast då brukar jag kunna somna om ganska fort.
Men det jobbigaste av allt är att Elina har världens hosta. Så hon tokhostar och vaknar hela tiden fast hon får medicin. Sen har hon börjat drömma mardrömmar så hon vaknar och tokskriker.
Så någon större mängd sömn får jag inte precis. Skulle en förlossning sätta igång nu skulle jag inte orka med det *gäspar*

Nu har jag iallafall gnällt av mig för idag :P Så nu kan jag skriva om nått lite mer positivt.

Vi var inne på förlossningen den 25:e för ett vändningsförsök av lilla bebisen. De gjorde kontroll med ul och ctg och allting såg bra ut så det var bara för dom att försöka vända på bebisen.
Jag hade frågat min bm innan om det gjorde ont att försöka vända bebisen och hon hade svarat att det var lite obehagligt men att det inte gjorde ont. Haha årets skämt måste jag säga!

Det gjorde faktiskt fruktansvärt ont! Det kändes som om läkarens fingrar skulle gräva sig in i magen när hon tog tag om barnet. Dessutom så visade det sig att hon är lika envis som sin mor.
För när de har vänt lite på barnet så brukar de själva hjälpa till och glida runt eftersom det blir obehagligt för dom.
Men inte min dotter inte! Hon vägrade hjälpa till så de var tvungen att flytta henne hela vägen själv.
Jag hade sagt till innan att jag verkligen ville ha henne vänd. De tog i så att de halkade på golvet och de sa flera gånger att jag verkligen tålde mycket. När de sa det ville jag bara skrika åt dom att hålla käften och vända på henne nån gång istället :P Jag fick flera gånger kämpa mot reflexen att slita bort deras händer när det gjorde som ondast.
Men det gick iallafall till slut så nu ligger hon med huvudet neråt. Jag var alldeles svettig efteråt av smärtan men det var det helt klart värt. Nu hoppas jag bara att hon ligger kvar med huvudet ner så jag slipper gå igenom det en gång till.

Nu behöver jag bara hålla tätt i 3 dagar till sen är hon välkommen att komma ut.


Julen i bilder

Så nu är även denna julen över. Alla mina syskon och deras familjer var hemma hos oss så det var fullt hus.

Elina klädde julgranen

Öppnar paket på julaftonmorgonen


Dagen började med att Elina och Viktoria åkte pulka.


Jultjejerna kramas lite


Tittar på Kalle anka


Även dom stora


Julgranen och alla paketen



Viktoria och Fredrik


Vi åt en massa god mat



Sen så kom tomten



Elina fick paket



Viktoria fick paket



Elina fick hjälp att öppna paket


Öppna paket


Men att stå på paketen var roligast



Fast dockan var också rolig


Elina älskade alla sina paket



Nu är det ett helt år kvar till nästa jul.


Fjärde advent

Idag har jag

  • Ätit frukost bestående av knäckebröd med julskinka på
  • Gjort pepparkakshus med Elina
  • Julpysslat
  • Klätt julgranen
  • Vart ute i snön och åkt pulka med Elina
  • Handlar mat inför julafton

Det som återstår nu är att laga mat och städa undan alla leksakerna. Tacos står på menyn idag så då kan jag sitta ner vid köksbordet och skära grönsakerna medans Robin steker köttfärsen - perfekt!


Vad är det för fel på folk?

Jag sitter och läser om en 15 åring som med flit kastade en snöboll rakt i ansiktet på en 6 veckors gammal bebis.
Mamman till bebisen skriver såhär:

Gick nyligen på promenad med min bebis som är 6 veckor gammal. När vi passerade en skola stod ett gäng överhäftiga högstadieelever och rökte och kastade snöbollar på varandra. Jag såg hur de började flina och diskutera något och när jag passerat cyklar den ena killen ikapp mig och kastar en snöboll rakt in i vagnen i ansiktet på min 6 veckor gamla bebis som börjar blöda från näsan och gallskrika av chocken.

Vill ni läsa hela tråden finns den här http://www.familjeliv.se/Forum-5-98/m49408696-1.html
Där framkommer det bla att det var planerat att han skulle träffa spädbarnet.

Jag undrar verkligen hur han kunde göra något sådant? Hur kan man som ung vuxen ge sig på ett litet nyfött barn och sen tycka att det är roligt?

Hade någon gjort så mot Elina när hon var en nyfödd bebis så hade jag definitivt blivit dömd för grov misshandel. Jag vet att våld är fel. Men som alla föräldrar vet så har man en enorm beskyddarinstinkt för de nyfödda. Det sitter så djupt rotat att all vett och sans skulle vara som bortblåst och instinkterna för att beskydda sin nyfödda skulle ta över. Man blir som en lejoninna som vaktar sina bebisar.

Jag hoppas verkligen att killen inser vad han har gjort och får sitt straff. Enligt mig kan han inte vara helt frisk i huvudet. Jag vill inte tro på att en frisk person skulle kunna göra något sånt, för vad kan då inte sjuka människor göra?









En massa bebiskläder

Idag har jag äntligen sorterat och vikt alla små bebiskläder. Nu ligger de så fint i garderoben och väntar.
Jag kan säga att gravidhormonerna sprutade när jag höll i de små kläderna! Tänk att Elina har vart så liten, det är helt obegripligt. Att jag dessutom snart ska få en liten som kan ha på sig alla de där kläderna är ännu svårare att förstå.

Kläder i storlek 50/56


Jag hade tänkt ha fram storlek 62 också, men de fick inte plats i garderoben.
Det enda jag behöver komplettera är någon fin bebismössa och en tjockare overall, kanske lite strumpor också?

Jag vet att jag sparade undan några klädesplagg som betydde extra mycket för mig, men nu har jag ingen aning om vart de är. Antagligen ligger de i förrådet någonstans men där är det helt omöjligt att hitta något alls.

Nästa steg är att bädda iordning spjälsängen <3 Tänk hon kommer verkligen snart!

Nu ska jag snart börja göra mig iordning för min lunchdate på kinarestaurangen med Tessan.


Snö snö älskade snö

Imorse när jag gick upp vid halv sex tiden för att kissa så kikade jag ut genom fönstret och till min stora förtjusning var det en massa snö ute. Jag kände mig lite som barn på nytt och jag riktigt mös när jag kröp ner under täcket igen. Det är något speciellt med den allra första snön, så otroligt mysigt!
Det blev ingen mer sömn för mig istället kröp jag ner hos Robin och så kikade vi på film tills Elina skulle väckas för dagis.

Vi fick lite julstämmning redan igår då vi var på Elinas dagis och hade luciafirande. Himla mysigt var det och alla barnen var så fina. Elina var väl inte så jätteroad men hon fick tag i en diskborste och då blev det genast lite roligare :) Men att fika sen efteråt tyckte hon om iallafall, mitt lilla svullo <3

Elina har invigt sin pulka för i år också. Johan, Nina, Ante, Thea och Julia kom upp till oss och så gick vi till våran backe här i Gillmarken. Det är inte precis världens bästa backe men det gick att åka i den iallafall.
Elina tyckte väl att det var sådär att åka, lite läskigt tyckte hon nog att det va. Den som uppskattade det mest var nog Julia, hon skrattade massor :)
Elina gillade mest att baka glasskakor och att äta snön :P

Det bästa var den varma chokladen som jag gjorde när vi kom in igen. Så mysigt att sitta i soffan och kika ut på all snö och känna hur värmen sprider sig i kroppen.

Nu ska jag sätta på Elina pyjamasen och göra mig själv iordning för sängen. Jag fick så jäkla ont av att vara ute den där korta stunden så jag klarar inte av att sitta i soffan. Så det blir en värktablett och sen sängen, förhoppningsvis kan jag somna ganska tidigt eftersom jag gick upp tidigt imorse.

Hoppas ni alla har haft en underbar dag ute i snön!

Mysigt med luciafika


Min lilla julgumma


På väg till backen


Johan och Julia i full fart i backen


Elina i full fart, ser mindre road ut


Nina och Julia åker tefat


Thea och Johan


Elina har fått nog med pulkaåkande


Det var mycket roligare att baka snökakor



Underbara vinterland <3


Barnrummet

Nu är barnrummet äntligen färdigt! Det enda som är kvar att göra är att ställa in möblerna och alla leksaker. Vilket nog kommer dröja lite eftersom Elina aldrig är på sitt rum :P Men lite leksaker ska jag ställa dit, måste bara inhandla lite smart förvarning.

Jag är iallafall supernöjd med resultatet. Det blev faktiskt himla bra och jag är riktigt stolt över att jag har gjort allt alldeles själv, förutom att borra upp lampan på väggen för det hjälpte Robin mig med.
Det har verkligen tagit lång tid (flera veckor) Men det är för att jag bara har kunnat gjort lite i taget pga att jag är en stor fet kossa :P Igår efter att ha gjort det sista så hade jag så ont att jag var tvungen att gå och lägga mig klockan 8 på kvällen sen kunde jag inte somna förens vid 11 tiden pga det gjorde så ont. Ingen alvedon hade vi hemma heller. Men nu är det iallafall klart!

Här kommer lite bilder.

I hörnet under solen ska Elinas säng stå sen.


Och i vänstra hörnet vid tigern ska spjälsängen stå


Skojiga djungeldjur




Dörren ska jag göra nått roligt åt sen också


Sett från dörröppningen


Busiga apan


Det finns snälla lejon också



Efter att solen blev uppmonterad här så gick jag och Elina ner och gjorde varsin smörgås till lunch, medans Robin la sig och sov middag. Vi tyckte att vi var värda varsin smörgås, och det var verkligen gott :)

Korvsmörgås, ketchup till Elina och senap till mig


Elina gluffsar för fullt


Och sköljer ner med mjölk



Älskade broder

 

Det kanske är dags att komma ut ur garderoben?


Hos bm

Jag var hos barnmorskan i förra veckan på en vanlig koll. Allting såg jättebra ut, alla värden och så.
Blodtryck 134/84
Hb 125
Blodsockret 5.7
SF 32
Bebisens hjärtljud 150

Sf måtten ligger precis på mittkurvan så förhoppningsvis är det ingen jättebebis den här gången heller :P

Men någonting som var mindre bra är att bebisen ligger med huvudet uppåt. Så om inte hon har vänt på sig tills nästa besök så kommer jag få en tid för ett vändningsförsök på sjukhuset.
Om jag har förstått det rätt så går det till genom att jag får muskelavslappnande och sen försöker de vända på bebisen i magen genom att knuffa på henne.
Det ska tydligen göra ont och vara himla obehagligt. Men det skulle det absolut vara värt om de lyckades. Enligt dom så lyckas de i 50% av alla försök. Men sen finns det alltid en risk för att bebisen vänder sig fel igen.

Fungerar inte det så blir det kejsarsnitt. Jag vill verkligen inte det, jag som ser fram emot att föda så mycket :(
Jag skulle verkligen känns mig lurad på upplevelsen. Att få upp den lilla bebisen på magen efter att ha kämpat så mycket, det finns inget som kan jämföra sig med det.

Så håll tummarna för att bebisen vänder på sig så att jag kan föda vaginalt.
Något kan jag väl få ha tur med under den här graviditeten tycker jag?

Sjukstuga

Jag har vart förskyld i flera dagar och trodde att det höll på att gå över. Men idag när jag vaknade var det värre än någonsin. Min hals gjorde så fruktansvärt ont och näsan var helt täppt. Dessutom hade jag världens huvudvärk.
Så jag ringde dagis och sa att Elina inte skulle komma idag och så låg vi kvar i sängen tillsammans i 1.5 timme innan jag tvingade upp mig själv för att göra lite frukost till lilltjejen.

Hela dagen har tillbringats i soffan tittandes på tv:n med Elina tätt vid min sida.
Stackarn råkade bajsa på sig idag :( Hon var lös i magen och kunde inte hålla sig på väg till toaletten.
Hon har ju vart rumsren i flera månader så hon blev verkligen ledsen när hon gjorde det. Hon riktigt knep och sa helt förtvivlat "oj oj oj oj" verkligen med panik i rösten, lilla hjärtat. Superledsen blev hon :(
Det var verkligen bra att jag höll henne hemma.

Robin har vart jättegullig mot oss hela dagen. Han åkte och köpte köttsoppa, färskt bröd, chips och dumlegodis till mig och dessutom lagade han köttsoppan och serverade både mig och Elina.
Sen har han fått springa fram och tillbaka för att serva oss papper, dricka mm.

Jag förstår inte hur man kan producera så har mycket snor?! Hur mycket jag än snyter mig så tar det aldrig slut.
Tack och lov för nässprayen, utan den hade jag inte överlevt.

Imorgon hoppas jag på att jag mår bättre. Det är så jobbigt att vara förskyld och hängig :(

RSS 2.0