Efter en mysig helg så känns det faktiskt helt okej att det är måndag idag. 

Lördagen spenderades ju i stallet och i söndags var det familjemys.

 

Och vet ni vad jag och Elina gjorde i söndags? 

Vi var ute och joggade! Helt galet roligt och fruktansvärt jobbigt. Elina har blivit supertaggad av det och det är meningen att vi ska ut och jogga imorgon också om det inte är allt för dåligt väder. Målet är att vi ska kunna ställa upp i något familjelopp i vår/sommar. 

 

Sen på kvällen såg jag 3dje delen av Hungerspelen på bio. Har längtat efter den sen jag såg förra delen, tyvärr så hände det inte så mycket i filmen så den blev lite långtråkig. Men nu har jag sett den iallafall.

 

Dagens middag blev stekt kryddig kycklingfile som jag serverade med ungsrostade godsaker bestående av: morötter, potatis, paprika, marinerade champinjoner och coctailtomater. Till det hade jag gjort en tzatziki. Så himla himla gott!

Idag innan jag åkte iväg till stallet så gjorde jag en portergryta som fick puttra på spisen medan jag var iväg. Måste säga att det känns väldigt lyxigt att komma hem till långkok och sen få äta något som har kokat från kl 10 på morgonen till 6 på kvällen.

 

Jag har blivit utmanad att blogga om våra måltider i en veckas tid och jag har lovat att iallafall försöka göra det. 

 

Eftersom jag är mitt i en pågående viktnedgång så tänker jag på vad jag lagar för någonting. Ännu mer den sista tiden då det går så otroligt långsamt. 

 

Dagens måltid blev kyckling i citron/dillsås, ris, broccoli, haricots verts och kalla grönsaker. Både kalorisnålt och väldigt gott.

Just nu skulle jag ha vart i Egypten och njutit av sol och värme. Istället är jag kvar i Sverige och detta regnväder.

Jag måste säga att det inte känns så himla roligt att jag inte kunde åka iväg, visst att hälsan kommer i första hand och det är himla dumt att chansa, men jag gillar inte hur begränsad jag faktiskt blir. Tänk om jag kunde få vara frisk?

 

Det är den andra resan i rad, och dessutom i år, som har blivit inställd. Jag har inte vart utomlands sen jag var i Mexico och det är snart 2år sen. Eller jag var ju i Dublin men det var ju inte precis varmt där och det är också 1år sen.

 

Aja det är inte så farligt egentligen, jag fick iallafall tillbaka mina jobbpass så jag behövde inte ta ut semestern bara för att gå hemma. 

 

Så istället för att sitta på ett flygplan igår så åkte jag iväg till stallet och red i 1.5 timme. Herregud vad den hästen får mig att arbeta, jag har träningsvärk i muskler som inte har fått arbeta på typ 9år :D Det är en sån underbar känsla och jag blir verkligen lycklig på riktigt av att vara där. 

 

Nu ska jag ta och göra mig iordning, ska iväg och käka lunch på Kontrast. Jag måste säga att jag hatar hur mitt hår blir i det här regnet - jag ser ut som ett ruffsigt troll hela tiden! Jag funderar allvarligt på att göra en opti smooth

Nu tog jag precis en bild för att visa vad jag menade, det är så jobbigt att håret ruffsar ihop sig direkt när det blir fuktigt och det spelar ingen roll om jag precis har plattat det innan. 

 

 

 

 

 

 

Just nu känns det som kontrasternas tid. Förra veckan så var jag dålig och sängliggande hela veckan efter min behandling i måndags. Jag blev inte lika dålig som förra gången, men jag kunde inte sitta eller stå upp så jag var sängliggande fram till söndag då jag kunde komma upp korta stunder. 

 

Men sen på måndagen kunde jag vara uppe hela dagen och kände mig nästan som vanligt, fast svagare. Men herregud vilken lycka det är att faktiskt kunna lämna sängen och kunna göra saker. Nu dröjer det 3 månader tills nästa behandling om ingenting annat tillstöter, och jag tänker göra det mesta av den tiden!

 

I torsdags träffade jag Christina och spenderade några mysiga timmar med henne på Olearys. Nu måste jag bara planera in en helg då jag är ledig så att jag kan komma ut till henne och bara vara. 

Igår mötte vi upp några stycken på Olearys där vi åt middag, bowlade och drack Guinees, inte jag dock och inte den gravida :P Himla trevligt måste jag säga

Den enda bilden jag tog igår, där inte alla fastande på bild dock.

Sen idag ska jag iväg på personalfest i Aronsborg. Om jag har förstått det rätt så är det 3 rätters middag, underhållning och sen lockar väl dansgolven :D

Stackars Robin blir hemma med barnen, och då är det ändå hans födelsedag. Men han skulle få sällskap och ha filmkväll så det är nog inte så synd om honom trots allt.

 

Sen så är det bara lite drygt en vecka tills flyget går till Egypten. Min läkare har gett mig klartecken till att flyga då min tryck i hjärnan faktiskt har sjunkigt :D Så då blir det 8 dagar med sol, bad och återhämtning som gäller. 

Sen hinner jag nästan bara hem så är det dags för vår otroligt sena inflyttningsfest, den har blivit av och ombokad flera gångern. Men den här gången ska den bannemig bli av. 

 

Sen är det december månad, och jag gissar på att den kommer bli lika fullbokad den :P Jag längtar verkligen till december och allt julmys. Jag måste erkänna att jag har julmyst lite redan nu med julmusik i öronen och surfat runt bland diverse julsidor - så himla mysigt!

 

Nu ska jag upp och mysa med mina 2 galna tjejer, lycka!
Stackars Robin har det inte lätt när vi 3 gaddar ihop oss :P

 

Det här inlägget kommer säkert bli luddigt, men jag skriver det för mig själv och för att jag ska försöka komma ihåg. Kommer säkert missa massor, men i det stora hela så. Ni får ursäkta alla stavfel, men jag har inte tid att läsa igenom texten och rätta allt då jag ska iväg och jobba.

 

I slutet av juni blev jag sjuk. Jag hade kännt av mina ögon ett tag innan, speciellt när jag läste på nätterna på mitt jobb. 

Men sen en dag blev min syn plötsligt väldigt dålig, jag såg helt suddigt och kunde inte fokusera. Jag ringde 1177 och så fick jag en tid dagen därpå på ögonmottagnigen på akademiska sjukhuset.

 

Dagen efter hade mina ögon dock blivit mycket bättre så det var nära att jag avbokade tiden, vilket var en himla tur att jag inte gjorde. Väl där trodde jag att de skulle upptäcka att jag behövde glasögon, men det var liksom lite värre än så.

 

De upptäckte att jag hade svullna synnerver. När de upptäckte det så förändrades stämmningen direkt. Jag blev skickad akut till neurologen där jag blev inskriven direkt. Jag förstod först ingenting, vadå inskriven och varför skulle jag stanna där?

 

På neurologen blev jag undersökt av läkare, jag kommer inte ihåg så mycket faktiskt. Men läkaren sa att mina svullna synnerver berodde på att jag hade ett övertryck i huvudet och att det kunde bero på flera olika saker och att jag skulle få genomgå en magnetröntgen för att de skulle kunna se om jag hade någonting i mitt huvud. 

 

Googlar man svullna synnerver så kommer hjärntumör genast upp och det kändes inte speciellt roligt. 

 

Jag blev som sagt inskriven på neurologen i väntan på att få göra en magnetröntgen, det skulle dröja för det var bara i väldigt akuta fall som det gick fort, men jag skulle få göra det inom 48 timmar iallafall.

Känslan jag fick när de kom in efter 10minuter och sa att "du ska iväg NU och göra magnetröntgen" var inte rolig. Det var ju bara i akuta fall det gick fort, och att jag blev runt skjutsad i en transport vart jag än skulle, fick inte gå, gjorde inte saken bättre.

 

När jag låg där i magnetröntgen fick jag världens dödsångest. Jag blev övertygad om att jag skulle dö så jag låg där och tänkte på hur jag ville att min begravning skulle vara och att jag skulle behöva skriva brev till mina barn och göra upp en långsiktig plan på hur jag ville att mina barn skulle bli uppfostrade i framtiden. 

Det kanske låter löjligt att läsa, men det var så jag kände. Jag var livrädd. Utåt sätt skrattade jag, skämtade med personalen och var som vanligt.

 

Tack och lov visade inte magnetröntgen på någon förändring utan allting såg jättebra ut. Lättnaden var enorm och det var nu de ändrade inriktning från att tro att det var en hjärntumör till att tro att det var Idiopatisk intrakraniell hypertension. 

 

Dagen efter gjorde de en tryckmätning, det gjorde de genom att göra ryggmärgsprov och därigenom göra en tryckmätning för att se om trycket är för högt. Vilket det då var, och det var då jag fick min diagnos. 

 

När jag fick min diagnos så googlade jag såklart diagnosen, vilket jag inte skulle ha gjort. Det var inte speciellt trevlig läsning. Sen dess har jag inte googlat fören idag och jag lovar mig själv att jag inte ska göra om det. Jag får bara ångest av att göra det. 

 

 

Jag äter medicin dagligen för sjukdomen. Jag går dessutom på behandling och tömmer ut vätskan som gör att jag får för högt tryck. De går då in genom ryggmärgen och på det sättet kan dom tömma ut vätskan.

 

Behandligen är hemsk. Jag har fått flera läkare som inte har hittat rätt och istället stuckit mig i skelettet, nerver och muskler. Det gör himla ont och är inte alls trevligt.

 

Min sista behandling var fruktansvärd. Jag fick en kvinnlig läkare som inte alls visst vad hon gjorde. Hon pratade högt för sig själv och ställde frågor som "men vad är det här för vätska, är det blod eller är jag rätt" 

Hon lovade att hon skulle hämta en mer erfaren läkare om hon inte hittade rätt på första försöket, men det gjorde hon inte. Istället höll hon på att sticka och gräva runt i ca 30minuter innan hon gav upp och hämtade hjälp. 

När den läkaren kom så hittade han rätt direkt, och idiotläkaren sa då "ja jag stack in hela sprutan men jag kom inte in och det fanns ingen mer spruta att sticka in" Den andra läkaren blev helt bestört och sa då att hon var helt fel ute! Himla skönt att höra med tanke på att hon hade sagt att det var mitt fel för att jag inte låg tillräckligt bra!

 

Efter den behandligen blev jag väldigt dålig. Jag blev sängliggande i nästan en hel vecka, kunde varken äta eller dricka, min hörsel påverkades, hemskt smärta i ryggen, feber, synen började skaka, domningar mm. Ett tag trodde jag på riktigt att jag var döende. 

Jag hade telefonkontakt med neurologen som sa att de hade en plats åt mig där, men eftersom jag inte kunde gå så hade jag varit tvungen att åka ambulans in, och det ville jag verkligen inte.

Tack och lov så kom min mamma varje dag och tog hand om både ungarna, som hade sommarlov, och mig. Utan henne hade det aldrig gått, då hade Robin fått vara hemma från jobbet. 

 

Efter flera dagar kände jag att det faktiskt höll på att vända. En kväll så hjälpte Robin mig in i duschen och duschade mig, kände mig lite piggare och fräschare då faktiskt. 

 

Så när jag var på akademiska sjukhuset förra veckan så ville de återigen göra en behandling på mig, men jag vägrade! Jag vet att jag måste, annars kan det gå illa för mig. Men då får de bannemig informera mig om det innan och inte bara kalla mig utan att berätta vad de ska göra. 
Tyvärr så är specialisten borta nu i några veckor så jag fick inte tid igen fören vecka 42 för behandling. Men vi kom överens om att jag fick vänta tills dess om jag lovade att höra av mig för en tidigare behandling om jag får värre symptom än dom jag redan har. 

 

Efter vecka 42s behandling kommer jag få veta mer om hur vi kommer lägga upp min framtida behandling, det beror på hur den tryckmätningen ser ut.

 

I måndags så genomgick jag också en stor ögonundersökning för att se om mina ögon har fått några skador av sjukdomen, en stor del av behandlingen handlar ju om att rädda synen.

 

Dessutom hjälper det att gå ner i vikt. De som oftast drabbas av sjukdomen är unga fertila kvinnor med övervikt. Och det har hjälpt en del patienter att gå ner i vikt, så det satsar jag självklart på också.

 

Så det är så läget ligger till just nu för mig. Jag håller självklart tummarna för att jag ska bli helt bra och det finns faktiskt dom som blivit bra och inte fått några fler symptom sen, så jag satsar allt jag har för att jag ska få tillhöra den skalan. Att tillhöra den andra delen som det bara blir sämre och sämre för är alldeles för deprimerande. 

 

Den första tiden efter diagnosen hade jag väldigt mycket ångest. Jag ville inte vara ensam, kände mig väldigt ledsen och tänkte mycket på döden. Jag har ingen aning om varför jag reagerade som jag gjorde, men tack och lov tog jag mig ur det ganska fort och så länge jag inte tänker för mycket på de här, eller googlar om det så har jag ingen ångest längre.

Jag fick ångest när jag hade skrivit en del av det här inlägget, så jag tog bort allt och ringde Robin istället. Men sen bestämde jag mig för att jag måste skriva nån gång och det får fan vara nog nu, så jag skrev om allting. Nu har jag skrivit om det så nu kan jag fortsätta uppdatera bloggen om bra saker istället. 

mm frukost liksom

 

 

4 veckor kvar, och jag är livrädd! Rädd för allt som kan hända, och rädd för det som jag vet kommer att hända.

Men jag vet att jag måste göra det. Men jag har aldrig blivit sövd förut, och jag kan ju inte påstå att jag vill bli det nu heller.

 

Det är föresten svinkallt ute om ni nu har råkat missa det. Det är svårt att förstå att det var sommarvärme bara för ett par dagar sen. Jag hade ju hoppats på att det skulle vara varmt och fint ute imorgon, då hela familjen är lediga. Jag hade velat åka till parken zoo, men om det nu ska blåsa som de säger så känns det inte alls roligt. 

Så då är frågan vad man ska hitta på med familjen då?

 

Häromdagen åkte jag och Tomas till hagviken med ungarna när Robin var på kryssning.

Det är så himla fint där, tänk att bo så man har den här utsikten

Många tankar som snurrar just nu för mig. Några av valen kommer att påverka mig för resten av livet, så det är inte precis så att tankarna handlar om vad vi ska äta till middag. 

 

Jag känner mig allmänt less på allt. 

 

Det känns som om jag alltid är glad för andras skull, ställer frågor, lyssnar och peppar om allt som händer i deras liv.

Men det känns som om det inte är någon som är glad för min skull.  

Varför ska jag engagera mig i andras liv då?

 

Nej nu ska jag försöka ta mig ut på tomten och rensa ogräs, om inte Elina vill att jag ska mysa med henne. Stackarn är sjuk :(

 

 

Det sämsta med mitt jobb är att man jobbar varannan helg. 18-07 är arbetatiderna och med tanke på att jag jobbar vaken natt så måste jag sova när jag kommer hem på morgonen och det blir knappt någon tid över för familjen.

 

Idag vaknade jag 14:30 av att rummet var stekhett och ungarna kom inrusande genom ytterdörren. Utanför fönstret hörde jag hur Robin klippte gräsmattan så det var bara att masa sig upp så att jag skulle hinna med lite familjetid innan jobbet.

 

Jag funderat starkt på att gå ner lite i tid så att jag bara jobbar 1 helg av 4. Det skulle vara perfekt! Jag har sagt till kontoret att jag vill ta bort en helg och frågat om möjligheten att jobba hos någon annan brukare 2 vardagar istället. På det sättet får jag mina 100% ändå. Dom kunde inte göra nått innan sommaren utan till hösten isåfall, jag håller tummarna.

Egentligen har jag det himla bra med tanke på att jag jobbar 12 dagar på 4 veckor, det är bara helgerna som ställer till det.

 

Såhär sitter jag just nu, ska snart in och fortsätta läsa boken som ska roa mig inatt. Om det är någon som har ett bra boktips, säg till. 

 Såhär såg det ut tidigare idag när ungarna ville leka med vatten. Älskar solen och värmen ♥

Jag är så glad över att vi bor i Bålsta igen, hela jag mår så mycket bättre.

 

Utanför vårat köksfönster, jag ääälskart! 

För ett par dagar sen bokade jag och Robin en resa till Florida - bara han och jag. Vi hade ju lite småplaner på att åka till Thailand nästa år med ungarna, men jag har velat åka till USA länge nu och efter lite funderande så bokade vi.

 

Vi ska åka utomlands med ungarna efter sommaren istället, så att de också får komma iväg.

 

Jag har bokat flyg ner till Orlando, där vi ska spendera några dagar och uppleva alla nöjen. Det finns verkligen massor att se och uppleva i Orlando, nått jag verkligen vill besöka är Sea World och Universal Studios. Disney World ska vi inte besöka utan barnen. 

 

Sen så ska vi hyra en bil och åka till Miami. På vägen så ska vi också stanna på Everglade och åka ut i i sån där air boat och uppleva nationalparken. Naturmänniskan i mig kommer dansa av glädje ;)

 

I Miami finns det så mycket jag vill göra! Besöka alla underbara stränder är ett måste! Ett besök till Key West skulle jag vilja hinna med, men jag vet inte om det är möjligt. Att bara få uppleva kulturen och naturen kommer bli underbart, South Beach ska tydligen vara underbart!

 

Vi pratar också om att åka på en caribbean cruise. Då skulle vi åka på en lyxkryssning till Bahamas, Cococay och Bahamas huvudstad Nassau. Det är någonting både jag och Robin verkligen vill göra. 

 

Vi är framme vid Orlando på kvällen den 3:dje mars. Sen flyger vi hem den 19 mars kl 23. Så vi har 16 dagar på oss att göra allting. Skulle vi åka på en kryssning så försvinner det 3 eller 4 dygn. Så då har vi som minst 12 dagar på oss att uppleva Orlando och Miami. 

 

Flyget hem till Sverige går från Fort Lauderdale, så den staden måste vi också se! Men det kanske man kan ta sista dagen då flyget inte går förens kl 23 på kvällen?

 

I Orlando vill man nog vara 3- 4 dagar så då har man 8-9 dagar i Miami. Gah med tanke på allt som jag vill göra så skulle jag gärna ha några dagar till. 

 

Men det är nog värt att offra några dagar för att åka på en lyxkryssning och se Bahamas. Jag ska fundera några dagar till innan jag bestämer mig helt. 

 

Jag har ju ett helt år på mig att planera den här resan, så jag känner ingen brådska :P

Miami

Cococay, Bahamas

 

 

 

 

Nu så är ytterligare en högtid över och vardagen har oss åter i sitt grepp. Jag känner att jag egentligen borde städa undan alla påskgrejer, men det kommer nog inte hända idag ;)

Påsken var iallafall underbar, fint väder, massa besök, god mat, glada ungar och glädje.

 

Hittat äggen som påskharen hade gömt 

Påskkorten är målade och ungarna är redo att få gå påskkärringar för första gången. Elinas kompis Sagah ringde igår och frågade om hon fick gå med oss, så hon och hennes mamma kommer upp vid 6tiden och så går vi med barnen tillsammans. Minst sagt förväntansfulla ungar som springer runt här hemma just nu :P

 

På lördag får vi gäster och det är som vanligt jag som ska laga all mat. Det har jag verkligen ingenting emot, men det kommer bli tufft med tanke på att jag ska jobba 4 nätter i rad nu. Och jag orkar verkligen inte städa också, så idag kommer städfirman hit till oss igen. Jag har bara plockat undan allt som ligger framme, och så kommer de och städar och gör det rent - perfekt! Det är verkligen lyx att få komma hem till ett nystädat och rent hem, även om det inte dröjer länge innan barnens klibbiga avtryck finns överallt igen ;)

Från morgonpromenaden, älskar att allting börjar bli grönt <3

Tänk vad olika mina fredagskvällar ser ut nu för tiden jämfört med innan jag fick barn. Förut träffade jag vänner och alkoholen flödade.

 

Nu är fredagskvällarna vigda åt familjen. God mat, massa mys och gärna pyssel.

 

Just nu sitter jag bredvid de här pysseltjejerna. De håller på att måla korgarna som de ska ha när de går påskkärringar.

Jag har kommit på att jag verkligen behöver skaffa mig fritidsintressen. Jag kan liksom inte gå hemma och inte göra någonting speciellt på dagarna längre, jag behöver göra någonting kul - och gärna utmanande!

 

Men vad ska det vara?

Jag var inne på att eventuellt utbilda mig och byta yrke. Men jag vet inte om jag vill det längre? Jag trivs bra på mitt jobb och har mer fritid än någon jag känner, dessutom tjänar jag bra. Så på det sättet har jag det himla bra, bortsett från att jag är uttråkad. Och om jag inte vill byta jobb så måste jag istället ändra min fritid. 

 

 

Jag skulle väldigt gärna vilja dansa! Men Robin går inte med på att börja en kurs med mig, hur mycket jag än bönar så vill han verkligen inte. Och att börja själv vill jag inte. 

 

Gymkort ska jag skaffa, Tomas flyttar ju hit och han ska också köpa det så då kan vi gå tillsammans. Fast det tycker jag inte precis är roligt, men det är alltid nått.

 

Sen funderar jag på om jag ska ta upp det här med hästar igen. Nu börjar det ju bli varmt och skönt ute, och då är det nog ganska kul att rida. Jag kan alltid ge det ett försök :)

 

Vad finns det mer jag kan göra? Jag vill gärna att det ska vara lite socialt så att jag träffar folk (som jag inte gör på mitt jobb) Och man ska kunna göra det på dagtid när jag är ledig. Tipsa mig gärna!

 

Bild på när Robin kom hem från Thailand <3

Gah jag är så fruktansvärt trött just nu! Efter att ha jobbat natt så är man ju ganska sugen på att gå och lägga sig när man kommer hem, men det går ju liksom inte när man har en liten Emilia hemma. Hon har haft feber och vi vill hålla henne hemma en extra dag från dagis så att hon verkligen är frisk.

Fördelen med att inte sova är att jag inte kommer ha några problem med att somna ikväll, man får se det positivt :)

 

Nu har jag precis kommit hem från Elinas utvecklingssamtal, underbara mamma passade Emilia medan. 

Elinas fröken hade bara positivt att säga om Elina. Uppmärksam, lyssnar bra, följer instruktioner, fullföljer alltid alla projekt och är väldigt noggrann med allting hon gör. Hon sa att Elina är mer än redo att börja 1an och att det kommer gå bra för henne :) På testet de hade gjort för att se hur hon ligger till i utveckligen så fick hon 36 poäng av 36. Jag är fruktansvärt stolt över henne. 

 

Nu ska jag ta och dricka upp min dricka och åka iväg för att hämta upp mamma och Emilia för att åka till Skokloster och sen Enköping. Det gäller att hålla sig igång idag för att inte somna. 

 

Hittade den här bilden på fb, jag tycker att den beskriver Emilia så bra - livsnjutare ut i fingerspetsen

Jag och mamma har ju pratat om att åka utomlands med barnen efter sommaren eftersom vi aldrig kom iväg till Thailand. Så just nu håller jag på att kolla på resor för fullt. Först hade vi tänkt åka till Turkiet, men det känns lite tråkigt eftersom vi redan har vart där. 

 

Kravet är att det ska vara All Inclusive, enklast möjligast om vi åker iväg med 3 barn. Dessutom får det inte vara allför lång flygtid och så måste det vara varmt i vattnet. 

 

Nu har jag hittad en resa till Egypten, där hotellet har tilldelats Stora Barnsemesterpriset 2014 för bästa familjehotell i Egypten. På bilderna verkar det himla fint och det har 6 pooler plus att det ligger precis vid havet. Över 30 grader varmt på dagarna, 22 på natten och 27 grader i vattnet - perfekt!

Ikväll när jag kom hem från jobbet möttes jag av en stolt liten tjej här hemma. 
Hon hade nämligen kommit 2a i mattetävligen i skolan idag. Själva tävlingen hade de haft tidigare i veckan, men dom hade prisutdelningen idag. 

 

En penna och ett litet pysselblock var priset.

Jobbar tredje natten och känner redan nu hur trött jag är, och då har jag ändå sovit ordentligt på dagen idag.

 

Det ska bli himla skönt att vara ledig nu ett tag, jag känner verkligen hur trött min kropp är.

 

Ja jag är lika pigg som jag ser ut

Idag kommer Robin äntligen hem från Thailand! Och jag går som på nålar här hemma och bara väntar på att få sätta mig i bilen och åka till arlanda. Flyget skulle ha landat 14:55 men än så länge är det försenat med 40minuter.

 

Det ska bli så himla skönt att han kommer hem! Jag längtar som en galning, och det är jag inte ensam om. Bodil grät efter honom igår kväll igen och Elina hittade Robins gamla linne som hon gick omkring med för att hon saknade honom så mycket. Det roliga är att de tror att han kommer hem imorgon, så de kommer få en riktig överraskning när pappa kommer hem sen <3 Vi kommer ha familjemys hela kvällen, och jag gissar på att ingen av barnen kommer vilja gå och lägga sig sen :P

 

Elina saknar pappa

Väldigt glad över att Robin kommer hem

 Nu ska jag bara komma på hur vi ska möblera det, och hitta nya möbler. Elina älskade det iallafall och blev väldigt glad när hon kom hem från skolan, och det är ju huvudsaken.

 

Nu tycker jag att tiden kan gå lite fortare så att jag får sätta m