Jag avskyr att stå framför en klass och prata! Jag mår seriöst fysiskt dåligt utav det. Jag tror att det har att göra med om hur jag hade det när jag gick i skolan förut.

Men man kommer ju inte undan så när det var min tur så började jag prata och efter ett par meningar så börjar några killar skratta. Nu vet jag inte om det var åt just mig de skrattade, förmodligen inte då de satt och lekte med en mobil, men jag blev så jäkla förbannad!

Där står jag mitt framför alla andra och försöker att få ur mig min jäkla redovisning och så sitter pojkvaskarna och skrattar!

Så jag stannar upp, tittar på dom och frågar "Vad är det som är så roligt?!?!"

De slutar genast att skratta och säger att det inte var något.

Så jag frågar igen "men ni skrattar ju?!"

Men de skakar igen på huvudet så då fortsätter jag med min redovisning.

Det var så otroligt jäkla skönt att våga ifrågasätta vad sjutton de skrattar åt. Jag menar det är fruktansvärt respektlöst att sitta och skratta medan någon står framme och gör en redovisning.

För mig är det absolut ingen enkel grej att stå där framme och prata inför en massa människor, speciellt inte gymnasieelever! Det är mycket enklare att prata inför vuxna då vi befinner oss på samma våglängd.

Jag är iallafall jäkligt stolt att jag vågade säga ifrån! Nästa redovisning lär de ju inte skratta på iallafall ;)