Att vara gravid med en stor mage är inte alltid det lättaste, speciellt inte om man dessutom har foglossning. Man stöter på problem i vardagen, små saker som man alltid tagit förgivet kan vara helt omöjliga nu.

Som igår när Elina skulle sova på soffan så tappade hon sin napp ner på golvet. Jag trodde att den rullade in under soffan så jag försökte känna efter om jag kände den. Men det är ju inte precis så att man är smidig och lätt kommer ner på golvet. Jag kan ju inte heller lägga mig på mage och se om jag kan se den.
Så efter mycket stånkande och suckande från min sida så gav jag upp och ropade ner Robin som fick komma och hjälpa mig. Då visade det sig att nappj*veln inte alls låg under soffan, istället låg den helt tillgänglig på golvet.
All denna anstängning utan någon som helst nytta.

Ett annat problem är att komma åt att raka sig. Hur ska man kunna raka sig när man inte ser någonting och har ont så fort man gör minsta lilla rörelse?
Jag har sett det som en omöjlighet och har helt enkelt skitit i det de senaste 2 månaderna.
Och eftersom jag inte ser någonting alls i dom nedre regionerna hade jag inte en aning om hur illa det var, tills jag råkade se det i spegeln. GAH var verkligen min reaktion!
Så nu har jag, efter mycket kämpande lyckats raka mig trots foglossning och en gigantisk mage som skymmer all sikt och dessutom gör att man önskar att man hade mycket längre armar för att kunna nå :P
Jag kan tänka mig att det måste ha sett väldigt roligt ut när jag kämpade, som en blind elefant :D

Nu ska jag fira min seger med mineralvatten och en clementin.