En bra helg
Har ni varit supersugna på någonting gott fast att ni är riktigt mätta?
Så är det för mig nu :/ Vi har ätit en supergod middag, chili corn carne, för någon timme sen men fast att jag är mätt och belåten så är jag ändå sugen på någonting.
Kanske är det för att jag vet att vi ska äta chips och jordnötsringar senare ikväll?
Iallafall får jag vänta i ett par timmar, då kanske jag inte är lika mätt heller :P
Jag har haft en riktigt trevlig helg faktiskt. Med start i fredags när jag och Elina var bjuden hem till min mamma på middag. Fredrik, Cissi och söt Viktoria var också där. Mamma bjöd på lax, potatis, romsås, bröd och sallad till. Det var verkligen himla gott, och ett himla bra sällskap var det också.
Sen åkte jag och Elina hem och mös ner oss tillsammans i soffan. Vi var ju ensamma hemma då Robin var på kryssning.
Sen på lördagen åkte vi ut till skokloster och firade alla syskonen som fyllde år. Att Tomas, Kicki och Marie fyller år dagarna efter varandra är himla smidigt nu när de är äldre :)
Och idag så har jag och mamma vart i västerås en snabbis och lämnat Ascha. Jag har lagat god mat och senare ikväll ska jag, Elina, Robin och Tomas mysa med en film och snacks.
Så det känns som om det har vart en bra helg. Men imorgon är det tillbaka till vardagen igen med allt som det innebär. Robin kommer få jobba i veckan så jag är ensam hemma, förutom imorgon då Tomas är ledig.
Sen är det en massa små saker som jag måste ta tag i och ordna, det finns väl alltid saker att göra egentligen. Frågan är bara om man orkar och har lust.
Jag måste ta in alla bebiskläderna och kika igenom vad man kan använda och sånt. Och sortera i förrådet behövs verkligen, just nu är allting bara inkastat så det är ett stort kaos.
Kika igenom babyskyddet och allt sånt behövs också göras. Men det är inte bråttom iallafall, bara skönt att ha det gjort innan man blir alldeles för stor.
Vi måste verkligen ta bort allt ogräs som växer mellan plattorna också, det ser verkligen hemskt ut.
Men med min foglossning så funkar det ju inte. Så det slutar nog med att vi måste betala någon för att göra det.
Undrar bara var man kan hitta nån sån?
Nej nu ska jag sitta en stund till framför datorn innan jag går till Elina som skriker på nedervåningen
Jag blir galen!
Elina ska ju sova i sitt egna rum och allting har gått jättebra tills för ett par dagar sen.
Nu går hon direkt upp ur sängen och ut ur rummet så får man nattat henne. Sen håller hon på så i flera timmar.
Jag blir seriöst galen! Hon är verkligen som mig, envis som bara den.
Men imorgon är det jag som monterar spjälsängen och från och med imorgon så får hon sova i den. Då kan hon ju inte gå upp, om hon inte kommer på hur man klättrar ur.
Jag som ville gå och lägga mig vid 9 ikväll bara för att jag är så trött, nej nu får man sitta här i ett par timmar tills hon behagar somna.
Sen vaknar hon iallafall efter ett par timmar och kommer över till mig. Men hon ska bannemig somna i sin egen säng!
Jag förstår inte hur hon orkar! klockan är 20 i 10 och hon har inte sovit någon middag alls. Borde inte hon vara trött?!
Så nu har jag fått ur mig lite ilska ;)
Nu går hon direkt upp ur sängen och ut ur rummet så får man nattat henne. Sen håller hon på så i flera timmar.
Jag blir seriöst galen! Hon är verkligen som mig, envis som bara den.
Men imorgon är det jag som monterar spjälsängen och från och med imorgon så får hon sova i den. Då kan hon ju inte gå upp, om hon inte kommer på hur man klättrar ur.
Jag som ville gå och lägga mig vid 9 ikväll bara för att jag är så trött, nej nu får man sitta här i ett par timmar tills hon behagar somna.
Sen vaknar hon iallafall efter ett par timmar och kommer över till mig. Men hon ska bannemig somna i sin egen säng!
Jag förstår inte hur hon orkar! klockan är 20 i 10 och hon har inte sovit någon middag alls. Borde inte hon vara trött?!
Så nu har jag fått ur mig lite ilska ;)
Att göra eller inte göra
Idag var vi tillbaka på sjukhuset för att göra ett till ultraljud, utfört av en läkare.
När det väl var våran tur så visade det sig att det var 2st läkare som skulle utföra det, varav den som gjorde alla mätningar var under utbildning.
Jag har aldrig tidigare haft något emot att ha med dom som är på utbildning förens den här gången. På något sätt kändes det alldeles för viktigt för att någon som inte vet vad de håller på med ska utföra det, även om det satt en som kunde precis bredvid.
Sen att de hela tiden diskuterade sinsemellan och inte informerade mig eller Robin om någonting de såg eller gjorde kändes också riktigt dåligt.
Jag fick bara svar ifall att jag frågade.
Läkarna hittade samma fel som barnmorskan gjorde. Att flödet var för stort för att vara inom det normala. Men än en gång sa de att avvikelsen är liten.
Jag ska tillbaka i veckan 24 och se om avvikelsen fortfarande finns kvar, det finns ju en chans att det har vuxit bort.
Sen ska jag gå på kontroller resten av graviditeten för att hålla det under kontroll. Blir det värre får de starta förlossningen tidigare och i värsta fall måste de operera bebisen efter förlossningen.
Men det är någonting som går att åtgärda och bebisen ska kunna leva normalt sen.
Men det finns fortfarande en liten ökad risk för kromosomförändringar. Enligt läkaren är chansen liten men jag får, om jag vill, göra ett fostervattensprov för att kunna utesluta det helt.
Det är här det svåra kommer in. Hur ska jag kunna bestämma mig för hur jag ska göra?
Ska jag gå vidare och göra ett fvp för att kunna utesluta risken för kromosomavvikelser och på det sättet ha en ökad risk för att få missfall? Vad gör jag om jag då får missfall och barnet visar sig vara friskt från kromosomavvikelser?
Eller ska jag strunta i att göra fvp och riskera att få ett barn med kromosomavvikelser?
Enligt läkaren så är risken för missfall vid fvp 1% Det är alltså 99% chans att jag inte får missfall.
Men bara för att jag har så otroligt mycket otur så skulle jag säkert vara den där 1% som får det.
Robin vill att vi går vidare och gör fvp, men han säger att det är upp till mig att bestämma hur jag vill ha det.
Jag vet inte alls hur jag ska göra. Jag ska iallafall ringa min barnmorska imorgon bitti och prata med henne om vad hon har för åsikter. Sen får jag ta det från där.
Ett stort besut som jag inte vill fatta, hur ska jag kunna?
När det väl var våran tur så visade det sig att det var 2st läkare som skulle utföra det, varav den som gjorde alla mätningar var under utbildning.
Jag har aldrig tidigare haft något emot att ha med dom som är på utbildning förens den här gången. På något sätt kändes det alldeles för viktigt för att någon som inte vet vad de håller på med ska utföra det, även om det satt en som kunde precis bredvid.
Sen att de hela tiden diskuterade sinsemellan och inte informerade mig eller Robin om någonting de såg eller gjorde kändes också riktigt dåligt.
Jag fick bara svar ifall att jag frågade.
Läkarna hittade samma fel som barnmorskan gjorde. Att flödet var för stort för att vara inom det normala. Men än en gång sa de att avvikelsen är liten.
Jag ska tillbaka i veckan 24 och se om avvikelsen fortfarande finns kvar, det finns ju en chans att det har vuxit bort.
Sen ska jag gå på kontroller resten av graviditeten för att hålla det under kontroll. Blir det värre får de starta förlossningen tidigare och i värsta fall måste de operera bebisen efter förlossningen.
Men det är någonting som går att åtgärda och bebisen ska kunna leva normalt sen.
Men det finns fortfarande en liten ökad risk för kromosomförändringar. Enligt läkaren är chansen liten men jag får, om jag vill, göra ett fostervattensprov för att kunna utesluta det helt.
Det är här det svåra kommer in. Hur ska jag kunna bestämma mig för hur jag ska göra?
Ska jag gå vidare och göra ett fvp för att kunna utesluta risken för kromosomavvikelser och på det sättet ha en ökad risk för att få missfall? Vad gör jag om jag då får missfall och barnet visar sig vara friskt från kromosomavvikelser?
Eller ska jag strunta i att göra fvp och riskera att få ett barn med kromosomavvikelser?
Enligt läkaren så är risken för missfall vid fvp 1% Det är alltså 99% chans att jag inte får missfall.
Men bara för att jag har så otroligt mycket otur så skulle jag säkert vara den där 1% som får det.
Robin vill att vi går vidare och gör fvp, men han säger att det är upp till mig att bestämma hur jag vill ha det.
Jag vet inte alls hur jag ska göra. Jag ska iallafall ringa min barnmorska imorgon bitti och prata med henne om vad hon har för åsikter. Sen får jag ta det från där.
Ett stort besut som jag inte vill fatta, hur ska jag kunna?
Rutinultraljud
Idag var vi på rutinultraljud för att kolla lillbebisen i magen. Klockan kvart i 2 hade vi tid, och jag tyckte att tiden gick så långsamt. Till slut blev det våran tur och vi blev väl mottagna av en underbar äldre dam, tyvärr kommer jag inte ihåg hennes namn, kanske var det Anita?
Hon satte staven på magen och efter ett par sekunder kunde vi se våran fina bebis på skärmen. Den var så fin, sprattlade och hade sig. Efter en stund så gjorde den tummen upp åt oss och jag blev alldeles rörd.
H*n sträckte på hela kroppen och öppnade munnen och drack lite vatten. En liten charmör, precis som sin storasyster.
Bebisen hade ett underbart fint litet ansikte och en supersöt liten näsa
Hon gick igenom hela kroppen och gjorde en massa mätningar på alla organen, precis som man ska göra.
Men hon tyckte inte att hon fick se allting så bra som hon ville så efter ett tag fick vi flytta till ett annat rum där de hade en alldeles ny maskin som ger en mycket bättre bild. Och vilken skillnad det var sen, på den maskinen såg man verkligen alla detaljer - våran underbara bebis <3
Hon fortsatte att mäta allting men bebisen låg lite snett så hon fick ingen bra bild. Och det var då hon sa det helt plötsligt,
Jag kommer boka en läkartid till er så ni får komma tillbaka. Tydligen så såg allting inte så bra ut som hon först hade sagt.
Jag kommer inte alls ihåg vad det hette, för så fort hon sa att vi skulle få träffa läkaren så tårades mina ögon och det började susa i öronen. Men iallafall så var det flödet som går från njurarna som inte såg bra ut. Det fick max vara 4mm och våran var strax över 4mm
Hon sa vad det bland annat kunde vara, men jag kommer inte ihåg, det var inte så farligt iallafall för om det var det problemet fick bebisen bara äta antibiotika efter att h*n är född.
Men det fanns också en ökad risk för att bebisen har en kromosomavvikelse. När hon sa det stannade bokstavligen mitt hjärta och det kändes som om jag föll.
Min underbart fina bebis kanske har ett allvarligt fel. Ett fel som gör att h*n inte kommer få födas.
Jag ska tillbaka på torsdag för att träffa läkaren så att de kan mäta det igen. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det bara blev lite fel på mätningarna och att allting ser bra ut då.
Ser han också att den är förstorad så kommer jag få komma tillbaka i vecka 24 och kolla om det fortfarande är förstorat. i vissa fall så växer det bort och då är det inte någonting farligt.
Har det inte vuxit bort då så får vi se hur de går vidare med det. De kommer räkna ut risken för att det skulle vara en kromosomavvikelse och om de anser att risken är hög kommer jag få göra ett fostervattenprov.
Men om läkaren säger att den är förstorad på torsdag så tänker jag säga att jag inte vill vänta tills vecka 24 för ett ev göra ett fostervattenprov då. Jag vill att de ska göra det på en gång isåfall. Jag kommer gå under om jag ska behöva gå i 5 veckor till och inte veta hur det kommer att bli.
Det gör ont att skriva det här men jag gör det iallafall - För om jag måste avbryta graviditeten så vill jag göra det så fort som möjligt och inte vänta.
Åh mitt hjärta går sönder. Min underbara bebis, snälla låt h*n vara frisk.
Ett ultaljud ska vara fullt och glädje, man ska vara lycklig när man går därifrån.
Inte behöva gå därifrån i tårar
Det känns så otroligt orättvist! Varför ska det här hända oss, varför vårat barn?
Elina längtar ju efter dig. Hon går runt och pratar om bebisen, nu kanske ni aldrig få träffas.
Hon säger att det bor en bebis i hennes mage också, pussar på min mage och säger att bebisen ska få sova med mig i sängen. En riktigt stolt storasyster som längtar efter sitt syskon.
Snälla snälla snälla låt bebisen vara frisk snälla
Hon satte staven på magen och efter ett par sekunder kunde vi se våran fina bebis på skärmen. Den var så fin, sprattlade och hade sig. Efter en stund så gjorde den tummen upp åt oss och jag blev alldeles rörd.
H*n sträckte på hela kroppen och öppnade munnen och drack lite vatten. En liten charmör, precis som sin storasyster.
Bebisen hade ett underbart fint litet ansikte och en supersöt liten näsa
Hon gick igenom hela kroppen och gjorde en massa mätningar på alla organen, precis som man ska göra.
Men hon tyckte inte att hon fick se allting så bra som hon ville så efter ett tag fick vi flytta till ett annat rum där de hade en alldeles ny maskin som ger en mycket bättre bild. Och vilken skillnad det var sen, på den maskinen såg man verkligen alla detaljer - våran underbara bebis <3
Hon fortsatte att mäta allting men bebisen låg lite snett så hon fick ingen bra bild. Och det var då hon sa det helt plötsligt,
Jag kommer boka en läkartid till er så ni får komma tillbaka. Tydligen så såg allting inte så bra ut som hon först hade sagt.
Jag kommer inte alls ihåg vad det hette, för så fort hon sa att vi skulle få träffa läkaren så tårades mina ögon och det började susa i öronen. Men iallafall så var det flödet som går från njurarna som inte såg bra ut. Det fick max vara 4mm och våran var strax över 4mm
Hon sa vad det bland annat kunde vara, men jag kommer inte ihåg, det var inte så farligt iallafall för om det var det problemet fick bebisen bara äta antibiotika efter att h*n är född.
Men det fanns också en ökad risk för att bebisen har en kromosomavvikelse. När hon sa det stannade bokstavligen mitt hjärta och det kändes som om jag föll.
Min underbart fina bebis kanske har ett allvarligt fel. Ett fel som gör att h*n inte kommer få födas.
Jag ska tillbaka på torsdag för att träffa läkaren så att de kan mäta det igen. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det bara blev lite fel på mätningarna och att allting ser bra ut då.
Ser han också att den är förstorad så kommer jag få komma tillbaka i vecka 24 och kolla om det fortfarande är förstorat. i vissa fall så växer det bort och då är det inte någonting farligt.
Har det inte vuxit bort då så får vi se hur de går vidare med det. De kommer räkna ut risken för att det skulle vara en kromosomavvikelse och om de anser att risken är hög kommer jag få göra ett fostervattenprov.
Men om läkaren säger att den är förstorad på torsdag så tänker jag säga att jag inte vill vänta tills vecka 24 för ett ev göra ett fostervattenprov då. Jag vill att de ska göra det på en gång isåfall. Jag kommer gå under om jag ska behöva gå i 5 veckor till och inte veta hur det kommer att bli.
Det gör ont att skriva det här men jag gör det iallafall - För om jag måste avbryta graviditeten så vill jag göra det så fort som möjligt och inte vänta.
Åh mitt hjärta går sönder. Min underbara bebis, snälla låt h*n vara frisk.
Ett ultaljud ska vara fullt och glädje, man ska vara lycklig när man går därifrån.
Inte behöva gå därifrån i tårar
Det känns så otroligt orättvist! Varför ska det här hända oss, varför vårat barn?
Elina längtar ju efter dig. Hon går runt och pratar om bebisen, nu kanske ni aldrig få träffas.
Hon säger att det bor en bebis i hennes mage också, pussar på min mage och säger att bebisen ska få sova med mig i sängen. En riktigt stolt storasyster som längtar efter sitt syskon.
Snälla snälla snälla låt bebisen vara frisk snälla
Så nu är man datorlös
Idag har jag vart och lämnat in min dator på lagning. Det behövdes verkligen då det var en massa små fel på den, och nu tog den inte ens emot någon ström längre.
Det tråkiga är att de kommer att tömma den på allting som jag har i den. Jag lyckades föra över de viktigaste korten till min extra hårddisk innan batteriet tog helt slut i datorn. Men många kort kommer gå förlorade plus allt skolarbete jag hade i den. Man ska verkligen göra backup på saker ofta så slipper man förlora så mycket.
Snart ska jag gå ner och bada Elina och sen ska Robin natta henne i sin egna säng för första gången. Det har föresten gått toppenbra så nu somnar hon i sin egna säng utan att vi behöver vara hos henne, hon är så duktig!
Och imorgon är det äntligen dags för ultraljudet. Det ska bli så otroligt mysigt att få de den lilla, samtidigt som jag är livrädd över att de ska hitta nått fel. Men förhoppningsvis ser allting bra ut. Sen hoppas jag verkligen på att de kan se om det är en pojke eller tjej som gömmer sig därinne. Ser de inte det måste vi vänta flera veckor till innan vi kan göra ett könsul.
Mm bada Elina var det, och kanske gnaga på en saltgurka?
Det tråkiga är att de kommer att tömma den på allting som jag har i den. Jag lyckades föra över de viktigaste korten till min extra hårddisk innan batteriet tog helt slut i datorn. Men många kort kommer gå förlorade plus allt skolarbete jag hade i den. Man ska verkligen göra backup på saker ofta så slipper man förlora så mycket.
Snart ska jag gå ner och bada Elina och sen ska Robin natta henne i sin egna säng för första gången. Det har föresten gått toppenbra så nu somnar hon i sin egna säng utan att vi behöver vara hos henne, hon är så duktig!
Och imorgon är det äntligen dags för ultraljudet. Det ska bli så otroligt mysigt att få de den lilla, samtidigt som jag är livrädd över att de ska hitta nått fel. Men förhoppningsvis ser allting bra ut. Sen hoppas jag verkligen på att de kan se om det är en pojke eller tjej som gömmer sig därinne. Ser de inte det måste vi vänta flera veckor till innan vi kan göra ett könsul.
Mm bada Elina var det, och kanske gnaga på en saltgurka?
Vi får se hur det går
Elina har ju slutat med blöjor nu och hon är mäkta stolt över det. Igår var första dagen på dagis på fem och en halv vecka och första gången hon gick dit utan blöja men det hade gått kanonbra, hon hade inte kissat på sig eller någonting.
Idag hade också gått super, hon säger till när hon behöver gå på toa :)
Så på så sätt har hon blivit stora tjejen, slutat med blöja och nästan alldeles helt med nappen.
Men, det finns alltid ett men, hon sover fortfarande med mig i sängen. Så nu ska vi försöka få henne att börja sova i hennes egna säng, igen...
Men nu har jag förberett henne hela dagen med att hon ska sova i sin egna säng. Bäddat rent och sagt att hon ska sova där inatt, bäddat rent i min säng och sagt att pappa och mamma ska sova där själva. Och att hon är ju en stor tjej nu, och att stora tjejer sover i sin egna säng.
Så än så länge är hon med på noterna, men vi får se hur det går inatt. Förmodligen kommer hon skrika som en stucken gris rent ut sagt och inte alls vilja sova där.
Men hon blir snart 2år så nu känns det som om det är dags för henne att sova själv, speciellt eftersom vi ska få en till bebis snart.
Så håll tummarna för att det ska gå bra för oss. Det är verkligen någonting som vi skulle behöva, jag och Robin. Få ligga tillsammans i sängen. Att få sova med honom igen efter 2år känns inte helt fel precis.
Idag hade också gått super, hon säger till när hon behöver gå på toa :)
Så på så sätt har hon blivit stora tjejen, slutat med blöja och nästan alldeles helt med nappen.
Men, det finns alltid ett men, hon sover fortfarande med mig i sängen. Så nu ska vi försöka få henne att börja sova i hennes egna säng, igen...
Men nu har jag förberett henne hela dagen med att hon ska sova i sin egna säng. Bäddat rent och sagt att hon ska sova där inatt, bäddat rent i min säng och sagt att pappa och mamma ska sova där själva. Och att hon är ju en stor tjej nu, och att stora tjejer sover i sin egna säng.
Så än så länge är hon med på noterna, men vi får se hur det går inatt. Förmodligen kommer hon skrika som en stucken gris rent ut sagt och inte alls vilja sova där.
Men hon blir snart 2år så nu känns det som om det är dags för henne att sova själv, speciellt eftersom vi ska få en till bebis snart.
Så håll tummarna för att det ska gå bra för oss. Det är verkligen någonting som vi skulle behöva, jag och Robin. Få ligga tillsammans i sängen. Att få sova med honom igen efter 2år känns inte helt fel precis.
Underbara lördag
Idag är verkligen en bra dag! Solen skiner, alla är på bra humör och vi ska grilla ikväll!
Igår var också en mysig kväll. Robin och Tomas var ute så då passade jag och Elina på att ha en riktig myskväll. Vi åt vattenmelon och tittade på Vägen ut. Elina var hur snäll som helst så vi hade det riktigt mysigt.
Efter att filmen var slut så åkte jag och Elina iväg för att skjutsa Robin ner till centrum. Så jag satte Elina i bilen och pratade med henne hela tiden så att hon inte skulle somna. Till slut tröttnade hon nog på mitt prat för hon säger:
Mamma tyst bilen musik!
Haha så det var bara att hålla tyst och sätta på musiken :)
Elina har blivit stor och använder trosor här hemma nu också. Sen så springer hon iväg till toaletten alldeles själv och både kissar och bajsar. Hon är så duktig så.
Nu ska vi snart åka iväg och handla mat till att grilla. Jag ska grilla lax och göra en god romsås till, och så lite färskpotatis och sallad till det. Vad Robin ska grilla vet jag inte riktigt, men han och Tomas pratade om att köpa massa kött och olika korvar och sånt.
Hoppas ni alla får en lika underbar lördag som jag ska ha
Igår var också en mysig kväll. Robin och Tomas var ute så då passade jag och Elina på att ha en riktig myskväll. Vi åt vattenmelon och tittade på Vägen ut. Elina var hur snäll som helst så vi hade det riktigt mysigt.
Efter att filmen var slut så åkte jag och Elina iväg för att skjutsa Robin ner till centrum. Så jag satte Elina i bilen och pratade med henne hela tiden så att hon inte skulle somna. Till slut tröttnade hon nog på mitt prat för hon säger:
Mamma tyst bilen musik!
Haha så det var bara att hålla tyst och sätta på musiken :)
Elina har blivit stor och använder trosor här hemma nu också. Sen så springer hon iväg till toaletten alldeles själv och både kissar och bajsar. Hon är så duktig så.
Nu ska vi snart åka iväg och handla mat till att grilla. Jag ska grilla lax och göra en god romsås till, och så lite färskpotatis och sallad till det. Vad Robin ska grilla vet jag inte riktigt, men han och Tomas pratade om att köpa massa kött och olika korvar och sånt.
Hoppas ni alla får en lika underbar lördag som jag ska ha
