Hittade den här bilden på mig själv när jag visade Emilia grodyngel från när vi var nere på Skara sommarland och jag inser att jag verkligen måste färga håret! Mitt hår har blekts massor sen jag färgade det mörkt och jag känner att jag verkligen måste färga det nu - helst redan igår

Grejen är att min frisör har semester nu i en månad framåt, och frågan är om jag ska våga färga det själv hemma? Men jag är så rädd över att det ska bli dåligt, vilket det förmodligen kommer att bli.
Men å andra sidan så sparar jag ju en massa pengar på att färg det själv...

 

 

För en vecka sen så gjorde jag och mamma en ögonfransförlängning inne i stan. Jag har velat prova på de en längre tid och när passar det bättre än på sommaren liksom?

Tyvärr så var konsulationen innan behandlingen under all kritik, jag fick inte alls någon bild på hur det skulle bli. Iallafall satte de på mig 11:or då jag hade 10:or naturligt. Så en mm mer än mina naturliga.
Men jag fick ändå en chock när jag tittade mig i spegeln, de syntes ju så himla mycket mer nu. Och eftersom jag inte brukar sminka mig längre så blev det ju ännu större skillnad. Med mascara är det ju inte lika stor skillnad menar jag.

Här kommer lite före och efter bilder

Före

Livet är på topp just nu,

• jag har turen att ha 2 underbara ungar som driver mig till vansinne varje dag
• Vi letar hus för fullt (vi förlorade tyvärr budgivningen på huset vi var intresserade av)
• Jag har ett toppenjobb som jag stortrivs på.
• Jag och Robin har aldrig haft det bättre tillsammans.
• Jag har fått tillbaka större delen av min hälsa.
• Det börjar bli sommar och varmt.

Nu ska jag och ungarna göra pastasallad med kyckling och åka iväg till Bålsta. Där ska vi möta upp Robin och kolla på utsidan på ett hus som vi är väldigt intresserade av. Sen ska vi gå omkring i det området och känna på hur det känns och efter det ska vi mysa ner oss i gräset och ha picnic.
Man bara måste älska värmen som är nu, lycka att kunna ta familjen ut och bara vara. 

Har ni föresten sett det här klippet?

http://www.youtube.com/watch?v=YAafNm-on50

Det här klippet gör mig lycklig och får mitt hjärta att le. Jag bara älskar hur den minsta tjejen tittar på sin pappa och hur de samspelar. Det är något speciellt när barn och män är tillsammans. Att jag dessutom älskar låten gör ju inte saken sämre, jag skulle till och med kunna tänka mig att ha den låten när/om jag och Robin gifter oss. 

Om ni gillade det klippet så kolla in det här med, så himla bra

http://www.youtube.com/watch?v=L64c5vT3NBw

Nej nu tjatar ungarna på mig att de ska få göra sin egna sallad, står här bredvid med sina matlådor i högsta hugg <3

Först tänkte vi att vi skulle bygga ut och totalrenovera det här huset som i bor i nu. Sen ångrade jag mig då det blir alldeles för dyrt och kommer ta för lång tid.

Sen planerade vi att bygga ett helt nytt hus. Började kolla in tomter och kontaktade husleverantörer för offert och allt sånt. Men sen såldes tomten som vi var intresserade av, och de andra har inget bra läge.

Och nu har jag börjat fundera på att flytta tillbaka till Bålsta. Jag saknar faktiskt närheten till allting, även om det är Bålsta så känner jag mig faktiskt hemma där. Var ska vi annars flytta liksom? 

Så vi har börjat åka runt i olika områden i Bålsta för att kolla vart vi kan tänka oss att bo. Vi ska faktiskt på en visning på söndag på ett hus som ligger i Ullevi. Huset verkar toppen, men vi har kollat in läget och huset ligger så till att vi kommer ha grannar runt hela huset och det är inte så lockande. Annars så gillar vi båda åsen och områden omkring där. Och man kan alltid gå på visningen :)

Vi var också intresserade av ett hus som precis såldes vid Annehill också, men det var alldeles för mycket renovering att göra. Nu vill vi gärna ha ett hus som är klart, eller nästan klart iallafall. 
Hagviken kikar vi också lite på, underbart läge vid sjön och det verkar vara många barnfamiljer som bor där. Enda saken är väl att det känns som om det ligger ganska avsides?

Men det är så svårt! Jag känner mig så osäker och jag vet inte riktigt vad jag vill. Tänk om vi flyttat tillbaka till Bålsta och så trivs vi inte där heller? Vi kan ju inte flytta runt med barnen hela tiden heller...

Vart ska vi ta vägen?

Elina hade sin uppvisning på musikalen i början på veckan, och det är galet hur stolt man kan bli som förälder för minsta lilla grej! Hon var så duktig och levde verkligen in i det hela. Tyvärr så fick hon jätteont i örat i slutet så när musikalen var slut började hon gråta och vi trodde såklart att hon skulle bli sjuk men det gick faktiskt över efter en alvedon.

 

 

Men eftersom hon ändå hade haft ont så fick hon stanna hemma 2 dagar från dagis. Och igår så övade vi på att hon skulle lära sig cykla utan stödhjul. Hon har inte riktigt velat tidigare utan tyckt att det har varit lite läskigt. Men så igår helt plötsligt så bara började hon cykla på 2 hjul helt själv! Jag blev verkligen helt galet stolt och har nu lovat henne att vi ska köpa en ny cykel som är till för stora tjejer när hon har blivit mer stadig. Just nu har hon en pytteliten cykel men den var verkligen perfekt att lära sig cykla på då hon inte har några problem med att nå ner till marken :P 

Det fanns otroligt mycket att göra i Mexico, väldigt många utflyter och otroligt vacker natur att upptäcka. Men eftersom mamma har problem med sina ben och höft så kunde vi inte göra allting vi ville göra men en del gjorde vi iallafall.

Första utflykten gjorde vi till Xcaret, en helt underbar park med massor av olika aktiviteter. Den rekomenderar jag absolut om ni åker till Mexico.

Emilia sjunger 

http://s83.photobucket.com/user/lindaodiva/media/20130412_172405.mp4.html


Elina också

http://s83.photobucket.com/user/lindaodiva/media/20130412_172816-1.mp4.html

 

 

Tänkte försökta skriva lite om Mexico, börjar med första dagen och hur vi bodde.

När vi kom på plats, efter en lång jobbig flygresa, så kändes det underbart! Tyvärr var det dåligt väder, det regnade och var inte så jättevarmt. Men vi gick iallafall omkring lite och kollade hur allting såg ut. 
Hotellet vi hamnade på var inte det allra bästa, men läget var iallafall bra.

Vägen ner från Hotell nummer 1 till stranden

Nere på stranden första dagen

Ibland känns livet mer eller mindre som ett kontrollerat kaos. Det är så mycket man ska göra och hinna med att det känns övermäktigt. Ibland önskar jag att jag vore en människa som var nöjd med det lilla och inte kände det här drivet att hela tiden behöva röra mig framåt.

Livet rusar liksom på i 180 och jag undrar när man ska kunna sätta sig ner och känna sig klar? Känner man sig någonsin klar? Det skulle vara så mycket lättare om jag hade en glasklar plan på hur jag vill att mitt liv ska vara, men det vet jag ju inte. Om jag kunde vinna ett par hundra miljoner så skulle livet bli så mycket lättare :P

Jag är inne i en väldigt intensiv period, men den borde lugna ner sig om ett par veckor då allt förhoppningsvis faller på plats. Sen måste jag nog åka på en semester igen för att vila upp mig ;)

På tal om semester så köpte jag biljetter till Thailand samma dag som jag kom hem från Mexico :) Så den 18:onde februari nästa år åker hela familjen iväg igen. Jag har bara köpt biljetterna dit än så länge, så vi vet inte hur länge vi blir borta exakt men tror det blir en månad iallafall. Barnen tjatar redan öronen av mig att vi ska åka och det är liksom nästan ett år kvar! Men vi ser alla fram emot det, och med tanke på hur tiden rusar iväg så kommer det nog inte kännas allt för länge.

Älskar att vara mörkhårig igen

Kärlek när den är som allra bäst

 

Idag är det en vecka sen jag kom hem från Mexico. Helt galet att det redan har gått en vecka, tiden fullkomligt flyger iväg! Vi har iallafall hade det jättebra, ska uppdatera senare med ett inlägg om allting vi har gjort :)
När jag kom hem förra veckan så möttes jag av sjukstuga! Både Elina och Emilia hade feber och var sjuka! Stackars Robin har både vabbat och själv vart sjuk större del av tiden jag var borta.

Emilia piggnade fort på sig, men Elina blev sämre igen efter att hon blivit lite piggare. Och när hon hade 40.3 i feber och ont överallt så fick vi åka till sjukhuset där det visade sig att hon hade kraftigt förstorade lymfkörtlar. De tog halsprov på henne som visade negativt på streptokocker i halsen, men läkaren sa att hon nog hade en annan sorts streptokocker så nu får hon äta antibiotika i 10 dagar. Tack och lov blev hon genast bättre med den så nu är alla friska igen.

Sen så har vi haft påsk här hemma, en lugn påsk med bara oss i familjen. Jag har ju jobbat -ovanligt va?- så vi har mest vart hemma. Men jag och Elina har hunnit med att se Croodarna på bio, Elinas första 3d film. Riktigt bra var den faktiskt :) Och igår så tog jag ungarna till badhuset i några timmar. Så nått har vi gjort iallafall.

Påskägg

Emilia red för första gången i söndags. Hon har ju tjatat på mig att hon vill rida på en häst som Pippi långstrump och Emil, men eftersom hon har totalvägrat och dödsskrikit när vi provade förut så har jag inte orkat prova igen. Förens igår - och hon vågade utan problem! En liten ridtur resulterade i en överlycklig unge och en väldigt stolt mamma :)

Idag är båda ungarna äntligen friska och på dagis. Och jag är för en gångs skull ledig på en fredag! Så idag kommer definitivt bli en bra dag.

Först ska jag iväg på en ansiktsbehandling, och efter det ska jag hämta ungarna på dagis och så kan fredagen börja. Jag ska verkligen njuta, för resten av helgen är fullpackad med jobb som vanligt.

Barnen är sjuka nu igen, vilket innebär att jag måste stressa hem från jobbet på morgonen när jag har stigit av mitt nattpass och åka hem och ta hand om sjuka, gnälliga, febriga ungar. 
Det är tur att de är ganska snälla iallafall, så jag fick faktiskt ligga i sängen och sova i ett par timmar medan de underhöll sig själva på morgonen. 

Jag försöker trycka i ungarna en massa frukt och grönsaker för att de ska hålla sig friskare, men jag vette sjutton om det fungerar? Men jag tycker ju det med tanke på vilken mäng de får i sig?

Igår såg fruktskålen ut såhär

Idag sen den ut såhär

Såna här mängder går det åt dagligen hos oss, och då är det bara barnen som har ätit ur den. Plus en massa grönsaker. Så försvinn baciller försvinn!

Så idag har vi roat oss med att kolla på film, bygga med lego, pusslat och pysslat. Allt för att försöka underhålla sjuka barn.

Legobyggande pågår
Nu har Elina börjat må riktigt dåligt igen och vill att vi ska gå in i min säng och kolla på barnprogram tillsammans. Så det är lika bra att lyda lillchefen och krypa ner under täcket och mysa med mina små febertoppar.

 

Förra torsdagen var det ju alla hjärtans dag och jag tycker allt att det är lite mysigt trots allt det kommersiella. Speciellt nu när vi har barn och barnen är engagerade och tycker att det är roligt. Elina hade gjort fina kort på dagis som hon hade gömt i sitt rum, det fick jag sen på morgonen av en förväntansfull Elina :) 

Barnen blev överlyckliga över gelehjärtan och blommorna som de fick av oss. Och när de hade gått och lagt sig så myste jag och Robin framför en film i soffan. En perfekt alla hjärtans dag :)

Igår var också en bra dag! Min läkare ringde mig nämligen och berättade att proverna som jag lämnade in i förra veckan äntligen ser normala ut. Ni anar inte hur skönt det är för mig, äntligen! Jag visste ju att det gick åt rätt håll eftersom jag mår så himla mycket bättre, men det var ju skönt att få det svart på vitt. Dessutom så märker jag det absolut på vikten. Ämnesomsättningen har kickats igång och det är 1000 gånger lättare att få kilona att försvinna. Förut gick jag ju upp i vikt av att titta på ett äpple känns det som, nu är det inte ett problem längre. Inom en snar framtid ska jag ha mitt gamla jag tillbaka.

Idag är en mindre bra dag då jag verkligen måste städa hela huset, imorgon kommer det nämligen en mäklare ut hit som ska värdera huset, ett steg på vägen till att bygga ut huset. Usch jag börjar redan bli less på allt det och har allvarliga tankar på att sälja huset och köpa ett nytt. Men vi får se vad mäklaren säger imorgon, först ska ha göra en värdering på huset som det är nu, och sen en värdering på vad det kan vara värt efter att vi har byggt ut.

Har jag föresten sagt att jag längtar sjukt mycket till vår och sommar?

Igår var det precis en månad kvar tills jag åker till Mexico, helt galet att det bara är en månad kvar! Jag längtar så otroligt mycket efter att få ligga i stranden och ta det lugnt i solen. Att kunna sova så länge man vill, slippa allt ansvar och bara göra det man själv vill - underbart!

Men eftersom vi är borta i 15 dagar så kan vi inte bara ligga på stranden och såsa. Så jag har kollat runt på en massa olika utflykter som vi kan tänkas göra. Det som jag har bestämt mig för hittills är:

 

Simma med delfiner, en timme med delfinerna som säkert kommer bli en upplevelse för livet

Åka och kolla på efterlämningarna från Mayaindianerna

 

Ni anar inte hur trött jag är på min fula utväxt. Jag skulle ha vart hos frisören i slutet på Oktober och färgat den, men var tvungen att ställa in den och efter det har jag inte bokat en ny tid. Ni kan ju tänka er hur det ser ut... för jäkligt helt enkelt.

Men nu har det gått så lång tid att jag tycker att det är pinsamt att gå till frisören och färga den. Jag borde ju ha gått mycket tidigare, men jag har bara inte orkat. Det är nästan så att jag funderar på att gå till en annan frisör och färga utväxten bara för att slippa skämmas inför min frisör, illa va :P

Men det vågar jag inte heller, för jag känner inte till någon annan bra frisör och att gå till en helt okänd vägrar jag då det oftast blir katastrof. Så det är väl bara att ta tag i det och boka en tid för såhär kan jag inte gå runt längre.

Det här måste bort!

Nu har vi köpt biljetter till sommarens konsert med Gyllene Tider :) Det ska bli så roligt att få åka tillbaka i tiden och få lyssna på deras musik. Och hur länge sen är det inte jag gick på en konsert? Nu var det verkligen på tiden och jag ser verkligen fram emot det :)

27 Juli 2013

Min lilla tjej har redan hunnit med att fylla 3 hela år. Jag har sagt det förut, och jag kommer säga det igen, hur fasiken är det möjligt att tiden kan gå så fort? Mitt lilla hjärta var ju bara en liten pluttbebis alldeles nyss och nu är hon en liten människa full av personlighet.

Emilia är som en liten Emil i lönneberga. Med henne i närheten vet man aldrig vad som kommer att hända. Som för ett par veckor sen så vaknade Robin på morgonen och upptäckte att hela sängen var full av skalade bananer! Och när han gick upp så hittade han skalade bananar i hela vardagsrummet. Då hade Emilia gått upp mitt i natten och vart lite småsugen på bananer... 

Hon är som en liten clown som alltid försöker få en att skratta. Hon gör fula miner och säger roliga saker och fullkomligen älskar uppmärksamheten hon får när hon apar sig. 

Firad ordentligt har hon iallafall blivit, först firad av oss i familjen och sen kalas med släkten.

Stora tjejen 3år

Tyvärr så fick vi inte igång 4hjulingen och jag har ingen aning om vad som är knasigt. Så jag ska åka tillbaka med den imorgon (om jag orkar) så att jag kan få en ny. Sen måste vi bara spärra gasen så att hon inte kan gasa så mycket, 25km/h är alldeles för fort! Sen så ska hon äntligen få prova på den.