En vecka

Igår var det en vecka sen jag genomgick min operation. Allting har faktiskt gått himla bra och jag har inte haft speciellt ont. Det är ryggen som värker eftersom man måste gå framåtböjd efter bukplastiken. 
 
Operationen hade gått jättebra och jag hade rullats ut ylande på låten "I´m a surviver" direkt efter operationen och tyckt att jag var hur cool som helst :P
 
Magen ser iallafall superfin ut än så länge. Nu är den ju supersvullen vilket inte är speciellt konstigt med tanke på att de har skurit upp mig från sida till sida och dessutom fettsugit lite i samband med den. Mina muskler är ihopsydda igen efter att ha varit delade 5cm, efter graviditeten. Det kan jag säga att det känns, såfort jag använder musklerna i magen så spänner och drar det. 
 
Men ni anar inte hur skönt det känns att äntligen ha fixat det. Att ha en massa extrahud som hänger och ser ut som en skrynlig påse på magen är psykiskt jobbigt. Även om jag faktiskt saknar det mjuka lite grann nu :P Det ska bli spännande att få se slutresultatet om några månader när svullnaden har lagt sig! Slutresultatet kan man oftast inte se förens efter 6 månader så det dröjer ju lite.
 
Brösten däremot är en annan historia. Herregud vad jag har haft ångest över dom! För det första så tyckte jag att dom var helt enormt gigantiska! Jag ville ha en liten diskret förstorning och där låg jag med 2 meloner som såg förjävliga ut. Nä usch vad jobbigt det har varit, ibland ville jag bara slita ut implantaten och slänga bort dom så långt jag kunde! Som tur var har jag fina människor i min närhet som lugnade ner mig något när paniken var som intensivast. 
 
Formen på brösten var från början helt katastrofal. Min egna bröstvävnad är väldigt stram och har inte släppt efter för implantatet, vilket resulterar att man ser min egna bröstform utanpå implantatet. Dom första dagarna såg det hemskt ut! Nu efter en vecka så har vävnaden gett med sig en hel del, men det är fortfarande inte helt bra. I värsta fall så kommer min kirurg behöva gå in och skära i min strama vävnad för att den ska släppa men förhoppningsvis så kommer den mjuka upp av sig själv. 
Jag har inte lika mycket panik som ibörjan då jag faktiskt ser att det blir lite bättre för varje dag och det har ju faktiskt bara gått en vecka :)
 
Imorgon ska jag tillbaka till kliniken för återbesök och suturtagning. Det ska bli himla spännande att höra vad min kirurg har att säga än så länge och om han tror att det kommer ordna upp sig av sig själv. Som tur är har jag världens bästa kirurg som jag litar på till 100%
 
Det är ju trots allt en seger att ha klarat sig igenom det här :D
 
 
Den här bilden tog jag igår, kan stå rakare och rakare för varje dag
 
 
Och ja, det är lika obekvämt att behöva ha de där gördlarna som det ser ut! Men det är ett måste för att buken ska läka som den ska och för att minska svullnaden så mycket som möjligt. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0