Slutade andas

Igår natt så låg jag nere på soffan och vakade över hunden som är sjuk och inte får lämnas ensam.
Elina och Emilia låg och sov i sina sängar som vanligt på övervåningen.

Vid 4 tiden på natten så satte Emilias andningslarm igång och jag flög upp för trappen och in i sovrummet där hon låg i spjälsängen. Jag stängde snabbt av andningslarmet som givetvis hade väckt Elina så hon var jättledsen.

Sen stod jag och kollade på Emilia i några sekunder, som låg på rygg med båda armarna över huvudet, för att se om hon andades - men det gjorde hon inte. Hon hade inte heller vaknat till av larmet, som tjuter väldigt högt.
Så jag tar min hand ganska hårt på hennes mage och ruskar till lite och då drar hon efter andad. ett djupt andetag, och sprattlar till med armar och ben.

Jag blev så fruktansvärt rädd! Tänk om jag inte hade haft larmet, vem vet om hon hade kommit igång av sig själv? Jag vill inte ens tänka tanken på vad som kunde ha hänt.

Jag är så otroligt tacksam över andningslarmet, absolut den bästa investeringen någonsin.

Älskade barn

Kommentarer
Postat av: Anonym

åh hjälp förstår mycket väl din räddsla , tack gode gud ( eller vem man nu kan tacka) för andninglarmet!!!!

2010-06-01 @ 20:22:34
Postat av: Mikaela

Gud så läskigt linda. Jag förstår det!!

Ska verkligen skaffa ett den dagen jag får barn.

2010-06-01 @ 22:38:12
Postat av: Christina

Men herregud!!! Fy satan vad läskigt! Förstår din panik du måste fått.

Känner nu att jag nog också ska fixa ett sånt där...usch och fy!!



Men tack och lov att hon kom igång igen!!



STOR KRAM till er båda!

2010-06-02 @ 11:03:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0