Förskylningarnas tider

Jahopp så är hela familjen förskyld också, fast det kanske inte är så konstigt? Kollar man ut genom fönstret så är allt man ser en jäkla massa snö! Inte så konstigt att man blir förskyld när man lever i något som påminner om en istid.

Mest synd är det om Emilia. Stackarn är alldeles snorig och inte alls någo glad. Inatt så låg hon bredvid mig hela natten och lät som en liten griseknoa, snörvel och snarkningar avlöste varandra hela tiden. Jag var livrädd att hon skulle sluta andas så jag låg vaken och lyssnade efter hennes andetag.

Själv har jag börjat med nässpray igen men jag har lovat mig själv att så fort den värsta förskyldningen går över så ska jag sluta igen.

Snor snor snor snor snor snor snor snor - det tar aldrig slut

Nu vill jag verkligen ha vår! Tänk att få packa en picknick korg och sätta sig ute i gräset med ungarna. Inte behöva kränga på barnen en massa ytterkläder, bara öppna dörren och gå ut.

Som det är nu kan jag knappt komma utanför dörren. Vi har inte skottat så ni kan ju förstå hur det ser ut just nu.
Men imorgon tänker jag klä på båda barnen och skotta! Emilia får ligga i vagnen och Elina får hjälpa till med sin lilla spade :P

Nu ska vi snart gå och lägga oss, jag hoppas på att Emilia sover lika bra inatt som hon gjorde igår. Hon somnade vid 12 tiden, vaknade vid halv 7 på morgonen sen somnade hon om och så sov vi till klockan 10 då Elina väckte oss. Det är GULD att ha barn som sover, vilken skillnad till när Elina var liten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0