För ett par dagar sen så öppnade jag köket på jobbet. Man är ensam med det och har ansvar för all mat som kommer serveras under dagen. Iallafall så hade vi den högsta chefen över alla Dinners hos oss den dagen men jag tänkte inte så mycket på det. Jag gjorde som jag alltid gör och fick allt iordning som vanligt, jag hann även med att se till så att kallskänkan såg bra ut.
Sen så skulle jag in till chefen som var på besök för att skriva papper på allting om min anställning. Så när jag kom in på kontoret så var det första han sa till mig: Jag är så imponerad av dig Linda.
Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera utan mumlade väl mest ett tack. Varför är man så dålig på att ta emot komplimanger?
Iallafall så fortsatte han och sa saker som, det finns ingen här som jobbar som dig, du är född till att leda folk, du har en ljus framtid, ditt sätt att ta kommendo och säga åt folk vad de ska göra "I love it" och massa såna saker.

Han har varit en av de högsta cheferna på Mc Donalds, Max och Burger King. Så om en man som har lyckats med det säger så till en, då är det jäkligt bra. Alla dom kedjorna är ledande och han har stått över dom andra. Jag kan bara tänka mig hur mycket han har tjänat på det.

Sen kom det största av de alla: Jag vill att du ska bli restaurangchef.

Och allt jag kom att säga var: Nej det vill jag inte.

Han undrade självklart varför och jag sa som det var att jag vet hur mycket skit en restaurangchef för från George och att jag inte vill ha det så. Men han förklarade då att George har ingenting att säga om det längre utan att det är han som bestämmer nu.
Jag undrade också om det var restaurangen i Ekolskrog han ville att jag skulle bli restaurangchef för då. men han sa att jag fick välja vilken restaurang i Sverige som jag ville. Förstå hur stort det är?

Iallafall efter en stunds diskuterande så kom vi fram till att jag iallafall först ska bli klar med mina studier och sen får jag se hur jag gör.

Men jag är så stolt över att han ser så på mig. Att han tror (eller som han själv sa vet) att jag skulle klara av nått så stort.
Att vara 23år gammal och vara chef över ett 20 tal personer skulle kanske inte vara så illa.
Undrar hur mycket i lön man skulle ha då?

Sen som Katta sa att det skulle ju vara en bra merit att ha jobbat som restaurangchef i ett så stort företag. Speciellt om jag skulle lyckas med att göra det bättre, vilket jag är övertygad om att jag skulle klara.

Sen så är han en väldigt respekterad man inom chefvärlden. Det är som han sa till mig, han sökte inte ens det här jobbet utan det var Dinners som sökte upp honom. Samtidigt som det var 3 andra företag som drog i honom.
Att ha honom som referens skulle nog inte vara fy skam.

Ja vi får se hur det blir, men bara att jag har blivit erbjuden det känns stort. Jag är stolt över mig själv.