Varför är det så att för många verkar ofödda barn ha mindre värde än födda barn? Bebisarna lever ju i magen, ler, dricker, kissar, suger på tummen, leker mm.
Varför får dom större värde bara för att de lämnar magen? Blir de mer levande då?

Jag sitter på fl och läser en tråd om föräldrar som röker och dricker under graviditeten. Och det har väck en massa tanker för mig.
Jag drack väldigt mycket innan jag blev gravid, men så fort jag plussade slutade jag genast med det, varför? Jo för att jag har ingen som helst rätt att proppa i mitt ofödda barn massa gifter bara för att jag själv vill dricka.
Så otroligt själviskt att agera på det sättet. Förstår man inte att man skadar sitt eget barn?
Är det inte meningen att man som mamma ska skydda barnet mot allt ont? Hur kan man då tillföra det värsta till barnet när den ligger i magen?
Och vad ska man säga till barnet när den kommer 10år senare med astma, inlärningssvårigheter, adhd mm och frågar, ska man säga: Ja men lilla barn mamma ville så gärna festa med cigarretter och alkohol och nu blev det som det blev *ryser*

Jag förstår att det kan vara svårt att sluta. Men det är ett måste om man är gravid, man kan inte tänka bara på sig själv längre. Skulle ni låta er nyfödda dricka alkohol och röka? Nej troligen inte men ni låter den göra det när den ligger i magen

iallafalll i tråden på familjeliv så är det en mamma som rökte under hela graviditeten och födde, efter en fullgången graviditet ett barn på 2.5kg som sen dog i plötslig spädbarnsdöd. Ja man kan ju fråga sig varför?

En del av riskerna man utsätter sitt barn för i magen om man röker och dricker är:

Och ändå fortsätter man?

Nej fram med förbud mot rökning och alkohol när man är gravid! Det skulle jag iallafall rösta för!




Skydda mig från allt ont